söndag, februari 25, 2007

Goda grannar

I går var det inflyttningsfest. Det var jäkligt skoj och hög ljudvolym. I morse låg ett igenklistrat kuvert med våra efternamn på i vår röriga hall (hatthyllan klarade inte tyngden av alla jackor och halsdukar och rasade ner från väggen någon gång under gårdagkvällen). I kuvertet låg ett brev daterat den 25 februari klockan 5.15:

Bästa Grannar,
Hoppas festen var en succé för både Er och Era gäster.
För oss grannar på samma våning har det varit en sömnlös natt. Att ha inflyttningsfest i sin nya lägenhet behöver inte vara likställt med grotesk fylla och helt oacceptabel ljudnivå ända in på småtimmarna.
I detta hus bor det vuxna, både unga och pensionärer, och barn. De som har fest brukar antingen förena det med utgång eller hålla stämningen på en så pass intim nivå att grannarn inte behöver sitta vakna eller förlora humöret.
Hoppas Ni har möjlighet och lust att ta efter detta accepterade tillvägagångssätt.
Till sist undrar jag om någon av Er eller Ert sällskap har någon del i att hissen inte fungerar nu i morse? Tidningsbudet var milt uppgiven över att behöva gå alla trappor.
Med vänlig hälsning XXXX XXXX

Jag har verkligen full förståelse för att man kan bli sur på hög ljudnivå mitt i natten, men vad är det för nivå att skicka ett brev och antyda att vi varit groteskt fulla och haft sönder hissen? Det var ingen som var groteskt full vad jag märkte. Vi skulle väl förövrigt få vara groteskt fulla (vad det nu innebär) varje dag om vi ville så länge vi inte störde henne. Och varför skulle vi haft sönder hissen? Jag vet inte ens om det är fysisk möjligt att ha sönder en hiss. Vi bor ju dessutom bara en trappa upp så det är ingen som tar hissen hit. (Dessutom fick jag höra att hissen var trasig innan någon av våra vänner ens kommit hit...)

Jag ringde på hennes dörr, men eftersom hon inte var hemma hängde jag en påse på dörrhandtaget med en bukett tulpaner (ja, vi fick dem i går, men vi fick två buketter, jag tyckte vi kunda offra en på grannen...) och lappen: "Hej! Ringde på men du var inte hemma... Förlåt att du blev störd. Synd att du inte kom och ringde på i stället för att sitta vaken. Vänliga hälsningar David och Johanna".

Nyss såg jag på ratsit.se att hon bara är 30 år. Tragiskt att bli sådär vid så unga år...

3 kommentarer:

Anonym sa...

hahahaha, tragiska människa!

och kul att se att nån mer än jag är nyfiken nog att använda ratsit...

tack än en gång för änuu en stårlande fest! wont miss it for the world...

och hej alla scouter och surbobbor: sjöfylla fanns där ej!

Johan sa...

Det där var det roligaste jag läst sedan jag blev anklagad för att "nesligen stulit" en tvättkasse från IKEA!
Sjukt kul var det på festen för oss som var där och inte i en lägenhet bredvid, men nästa gång få vi väl festa enligt ett mer "accpeterat tillvägagångssätt" så att hon blir nöjd och glad...

pseudonym sa...

hahah, hon hade väl antagligen sett till att ligga vaken och irritera sig bara för att få skriva en arg lapp dagen efter.

Om jag var hon så skulle jag skämmas efter att ha fått blommor och en sån snäll lapp tillbaks.