söndag, april 29, 2007
tisdag, april 24, 2007
Det löser sig!
På väg till Råsunda Stadion kände jag hur väl jag behövde se AIK ta poäng. Och hur knäckt jag skulle bli av ytterligare en förlust mot Hammarby. En vinst och jag skulle klara terminens sista tentor och sommaren skulle inte bli en trist jakt efter pengar, en förlust och jag skulle totalt tappa greppet om både studier och ekonomi och känna mig i det närmaste utbränd och värdelös.
Jag hade ont i magen när matchen satte igång, och när Daniel Mendes gjorde mål i 12 minuten översköljdes jag av ett varmt lyckrus. En stund sedan kände jag mig varm, lugn, harmonisk och fokuserad. Inte för att ett mål ger några garantier. Men som vanligt efter ett mål så skärpte sig AIK och de spelade tajtare, snabbare och snyggare fotboll. En liten stund.
På det stora hela så var det ingen vacker fotboll gnaget bjöd på, och fler mål blev det inte. I början av andra halvlek var jag lika nervös som i början av matchen. Men Daniel Örlund var på rätt plats och tid matchen igenom och höll Bajens farliga målchanser på mattan, så tre poäng blev det!
Tre poäng, och min sommar är räddad.
Andra bloggar om: fotboll, AIK
måndag, april 23, 2007
Vem som helst, men inte Jan Björklund
Andra bloggar om: Folkpartiet, Jan Björklund
Kvinnor till salu
Jag tror att även de flesta av Amsterdams prostituerade som trivs med sitt jobb, tycker att det känns förnedrande att stå i ett fönster och bli betittad som ett djur på zoo av förbipasserande (väldigt många fler turister än sexköpare skulle jag tro, även om många av Amsterdams turister troligen även tillhör den senare gruppen…).
Men framför allt så har jag svårt att se att man inte får en konstig kvinnosyn av att växa upp i en stad där det är en helt normal syn att kvinnor till salu står halvnakna i skyltfönster. För oavsett vad prostituerade egentligen säljer så ser det onekligen ut som kroppar till salu där de står uppställda till allmän beskådning. Det känns som en slavmarknad. Och det är bara kvinnor till salu överallt.
Kommentera gärna, en diskussion vore intressant!
Andra bloggar om: Amsterdam, prostitution
torsdag, april 19, 2007
Amsterdam
Amsterdam är en väldigt vacker stad som jag rekommenderar att man åker till när det är så varmt så att man pallar att vara mycket utomhus. Det är en trevligt att promenera mellan kanalerna och de små gränderna med de smala vackra husen. För att vara en miljonstad så är stadskärnan väldigt liten.
Det är också mycket som är konstigt i Amsterdam:
Det står halvnakna kvinnor i fönster mot gatan, det luktar braj mitt i stan som om man vore på en festival (även tidigt på morgonen en vardag...röker de på på väg till jobbet?), de spelar lugna 80-talsfavoriter eller elektro på alla ölhak och restauranger, medelålders medelklass hänger på coffeeshops med en joint i handen, och folk i allmänhet är lite konstiga. Alla vi pratade med var väldigt trevliga, men många var lite virriga, på restauranger var det svårt att få uppmärksamhet för att få beställa. På ett ställe när vi bad att få se menyn igen började servitrisen småskratta och säga "oh yes, hihi....for dessert...hihihi". Mitt inne i stan följde en man efter oss in en smal gränd och lät först som att han gick och pratade med sig själv, sen sa han någonting högt på holländska, uppenbart riktat till oss, och sen när vi stannat och han förstått att vi inte var holländare sa han, mycket vänligt "Oh! I just asked if you had a cigarette."
Vi blev besvikna på utelivet och charterortskänslan som infann sig på vissa ställen i stan. Även om vi var där före högsäsongen så var det väldigt mycket turister i stan. Tyvärr har mängden turister resulterat i barer med stämning à la Gran Canaria där klientelet endast består av turister.
Vad gäller utelivet så har jag hört att Amsterdam ska vara Europas bästa partystad, men det gäller inte om du har någon annan musikpreferens än elektro...
Lördag 31 mars skulle det vara något slags öppet hus i Red Light District. Prostituerade, präster och andra som jobbar i området skulle enligt utsago möta allmänheten och svara på frågor. Runt de Oude Kerk (den gamla kyrkan) var små stånd uppställda med information enbart på holländska, trots det stora antalet turister i staden. I övrigt såg vi inget av det "öppna huset".
Helgens bästa upplevelse var fotbollen på Ajax arena, de Amsterdam ArenA. Vi såg Ajax mot Herakles, vacker fotboll och en otroligt cool stadion. Vi satt längst ner, men det var ändå högt över markhöjd, hela nedre halvan av byggnaden är parkeringshus.
Holländare är förövrigt otroligt lika svenskar, de är lika stilmedvetna och det är samma mode som gäller. Jag skulle inte kunna se skillnad på en grupp holländare och en grupp svenskar. De är också förvånansvärt bra på engelska. Bättre än svenskar, och vi är väl ändå klart bättre på engelska än de flesta europeer. I Amsterdam föll busschafförerna och servitörer lätt in i engelskan när de hörde att vi var turister och skämtade avslappnat utan någon märkbar accent. Det märks att de har mycket större vana av turister än vad vi har i Sverige.
Nu måste jag åka in till Centralen, jag ska spendera natten på ett tåg till Umeå (sittplats). Jag återkommer efter helgen om vad jag egentligen tycker om kvinnor i skyltfönstren.
Andra bloggar om: Amsterdam
onsdag, april 18, 2007
DN:s Kulturpris
Sjuk+tenta=dålig tajming
Om en timme ska jag åka till skolan och skriva tenta. I går kväll försökte jag plugga och jag kunde inte tänka över huvudtaget. Men det kan gå med paracetamol, ibuprofen och en jättestor kaffe. Eller så svimmar jag över tentabladet.
tisdag, april 17, 2007
Prestationer påverkas av fördomar
I skolan klarar pojkar och flickor matematiken lika bra. Även på introduktionskurser på amerikanska universitet får kvinnliga studenter lite högre betyg än de manliga. Men på högre nivåer lyckas männen bättre. Claude M Steele och hans kolleger ville se om det kan förklaras av hotet från stereotypen eller om det beror på biologiska skillnader. De studerade studenter som läst matematik en termin och fått höga betyg, som visste om att de var begåvade, och som tyckte att den matematiska begåvningen var viktig för deras självbild. När dessa högintelligenta studenter fick göra ett mycket svårt prov, som egentligen kräver flera års ytterligare matematikstudier, klarade sig männen i genomsnitt mer än dubbelt så bra som kvinnorna. Men om testledaren först talade om att män och kvinnor tidigare alltid klarat just detta prov lika bra, lyckades kvinnorna lika bra som männen. Det enda som krävdes för att kvinnorna skulle prestera lika bra som männen var alltså att de fick höra att de kunde göra det. Om det fanns medfödda biologiska skillnader hade naturligtvis männen klarat provet bättre än kvinnorna i båda fallen, oavsett vad testledaren sagt.
Här finns en lista på psykologiska könsskillnader.
Andra bloggar om: manligt, kvinnligt
måndag, april 16, 2007
Inlägg i nakna-kvinnor-i-reklam-debatten
Det är tröttsamt med allt bitchande runt sexiga chicks i underklädersreklam, om att precis allt naket kan tolkas som kränkande, om att varje gång en heterosexuell sexsituation framställs så antas kvinnan vara undergiven.
Men jag är också dötrött på alla män som i sådana debatter säger “jaaag tycker minsann inte att det är förnedrande med typ Ljungberg i kalsongerna så ni kvinnor ska inte gnälla när det är fina damer i reklam”. Som om det var samma sak.
Till och med en packad igelkott skulle märka att män och kvinnor framställs olika i media. Att kvinnor mycket oftare får agera utsmyckning (när såg ni senast män se sexobjektiga ut i reklam för tjejunderkläder?). Att fler tidningsomslag pryds av kvinnor än av män, att kvinnorna dessutom signalerar helt annat än männen genom sitt kroppsspråk, att de är mycket mindre påklädda.
Klart män inte får komplex av Ljungberg. Kvinnor skulle inte heller få komplex av underklädesbruds om de slapp se sådana bilder varenda eviga dag.Det är inte så att jag har komplex eller problem, eller inte tycker att kvinnor ska få vara sexiga i reklam, men det är så tröttsamt att saker som har ingenting med sexighet att göra ska ändå ackompanjeras av kvinnor med urringning. By default.
Och jag är så trött på att aldrig se män tindra med ögonen mot mig när jag ska köpa schampo. Jag gillar bilder på män som har samma kroppspråk och mimik som kvinnor så ofta har i reklam, i modefoto, på kändisbilder. Som lekfullt tittar in i kameran, ler, slickar sig om munnen, biter i fingrarna och med hela sin varelse signalerar “come here big girl, jag finns här för att du ska njuta av att titta på mig”.
[...]
Jag vill inte ha “avsexualisering av det offentliga rummet”. Jag vill ha fucking jämställdhet!
Och om skillnader mellan könen:
"Thehumanstain" för fram åsikten att män handlar mer instiktivt på grund av sina sexinstinkter och att det därför säljer så bra med lättklädda kvinnor, medan lättklädda män inte skulle ha samma effekt på kvinnor (alltså ingen efterfrågan, ingen tillgång...). "Jeg tror, meget få kvinder forstår, hvor stærkt indtrykket af en sexet kvinde virker på en mand. Det får os til at handle irrationelt, og tx købe noget alt for dyrt chokolade, som vi slet ikke har lyst til". Phonephucker kontrar med (jag framför alltså fortfarande mina egna åsikter via Phonephuckers ;-) Jag instämmer helt och fullt.):
Det finns säkert biologiska skillnader. Poängen är ju att när man forskar på skillnader mellan könen, undersöker man skillnader mellan individer som redan har levt i en kultur riktigt länge och därför är det inte så lätt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Av erfarenhet vet vi att saker inte behöver vara biologiskt betingade bara för att de har varit på ett visst sätt länge.
Det finns till exempel en mycket mer självklar uppfattning om hur en vacker kvinna ser ut än samma sak för män. Det skulle kunna påverka utslaget i spelexemplet du nämner. Tjejer får lära sig att inte styras av sina lustar i större utsträckning än killar, ta större ansvar för sin sexualitet, det kan säkerligen påverka även situationer som i ditt exempel.
[Thehumanstain berättade om någon undersökning där kvinnor och män (heterosexuella får man anta...) hade spelat något spel samtidigt som de fått se bilder på sexiga män och kvinnor, männen hade blivit mer distraherade än kvinnorna som vann spelet.]
Läs hela diskussionen om ni vill, den är intressant!Nu ska jag sova så att jag pallar slutspurtsplugga i morgon.
Andra bloggar om: sex i reklam
söndag, april 15, 2007
The Fratellis
Efter spelningen träffade vi Sandrines klasskompis Sabina, som tidigare under dagen intervjuat The Fratellis för Studentradion. De hade tydligen verkat väldigt trötta redan då, och deras manager (eller turnéansvarig eller vad han nu var) var som en pappa åt sina tre små pojkar och sa "mjae, i så fall får vi ta intervjun utomhus" när de tre små Fratellis frågade om de fick ta lite luft.
Jag tänker att man har en scenpersonlighet som man plockar fram när man går upp på scen, och sen ger järnet med den. Men de kanske oftast har det, de kanske offrade en spelning för att de var trötta och publiken inte så stor. Det var synd att den inte var på Debaser Slussen i stället för Medis, scenen på Medborgarplatsen är så hög, det blir mycket mer nära och personligt på Slussen.
Insåg förresten just att det ju är en bas som Jamie T har. Det skiljer hans akustiska framförande ännu mer från typiska singer-songwriters. Kul! Synd att jag inte insåg det på plats...
Andra bloggar om: The Fratellis
onsdag, april 11, 2007
Fröberg Idling nominerad till Kulturpris
Jag hoppas att han får priset.
Andra bloggar om: Dagens Nyheters Kulturpris, Peter Fröberg Idling, Kambodja
Sjuk...
måndag, april 09, 2007
Jamie T
Sen sitter han framför oss på en hög stol fram för micen med bara sin röst och sin gitarr* som en typisk singer-songwriter. Men han låter inte som en typisk singer-songwriter med sin otroligt starka karaktäristiska röst som han lekfullt experimenterar med. Gitarren* blir en mjuk bakgrund till den framträdande sången. Han ser heller inte ut som en typisk stillsam singer-songwriter med sin stora mun som får honom att se lite knäpp ut när den ändrar storlek och form med sången. Han varvar låtarna med avslappnat mellansnack och ursäkter för att han snörvlar och hostar i micen. När vi applåderar in honom för extranummer beklagar han lite att det är flera låtar från skivan som verkligen inte låter bra utan bandet, sen bjuder han på en mycket egen – och fantastiskt bra – Rancidcover. Det är först då den stora likheten mellan Jamies röst och Tim Armstrongs slår mig.
Jäkligt bra spelning alltså. Sandrine fotade.
* Jag är ju långt ifrån en professionell musikkritiker, tur att det bara är min blogg och ingen stor tidning... Bas ska det vara förstås!
Andra bloggar om: Jamie T