Det finns många bra reportrar. Bra på det viset att man inte direkt funderar över hur de skriver, det är inget som irriterar eller stör, är man intresserad av artikelns ämne så är artikeln intressant.
Sedan finns det en del som skriver så bra att man faktiskt reagerar på hur bra de behandlar och utnyttjar språket, och som kan väcka ett intresse för något man inte trodde sig vara särskilt intresserad av.
Men jag har inte hittat många som skriver lika bra som Johan Orrenius.
Johan Orrenius skriver så att det känns som att man är på plats. Han skriver så att man sugs in i texten och ser folk röra sig framför en, hör deras röster och känner lukter. Han skriver så att det känns som att man skulle kunna sträcka fram handen och ta på de människor han beskriver, så att det känns som när man ser en riktigt bra film. Orrenius skriver så att läsningen blir en fantastisk upplevelse oavsett vad han skriver om.
Läs hans reportage om Ben Johnson, Sergej Bubka och Jean-Marc Bosman.
Konsertvecka!
12 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar