Inget jobb...

Vattenfall som var de jag mest hoppades blev sista företaget att skicka mig följande nedslående meddelande:

Det har varit väldigt många sökande till våra tjänster och tyvärr så har vi inte möjlighet att ge alla sökande ett sommarjobb. Därför måste vi meddela dig att tjänsten kommer att tillsättas av annan sökande.

Då är frågan vilken plan som var bästa plan B...att plugga i sommar och leva snålt på csn? Och inte få ledigt från pluggandet. Eller att jobba som brevbärare och få stressmage? Eller att jobba lite på någon hemstjänst någonstans för alldeles för lite pengar? Kanske en kombination av plugg och hemtjänst...


Läs även andra bloggares åsikter om sommarjobb

Nejdå, jobba ska jag!

Nähej, nu blev det jobb ändå. Kanske en lärare som fick kräksjuka på väg till jobbet eller så... Eller kanske troligare en lärares barn... Jag får jobba ideellt i kväll.

Arbetsfri dag

08:16 och ingen har ringt från Lärarjouren, verkar bli en arbetsfri dag. Skönt (fast mindre roligt 25 februari, men det är ju så långt fram i tiden), då ska jag fixa lite annat som jag måste göra. Måste skriva ihop ett papper om läget för facklig aktiva i Kambodja. (Arbetsfri dag om "arbete" syftar på sådant man får betalt för alltså...)


Läs även andra bloggares åsikter om arbete, lärare, lön, Kambodja, facket

Påverka utan ansträngning

Här finns ett vädjandebrev rörande tvångsvräkningar i Kambodja i allmänhet, det tar "ett klick på länken + den tid det tar för dig att skriva ditt namn och din hemort + ett klick till" - lång tid att vara med och påverka.

Min första dag som vikarie gick fint, det blev som en i sista minuten-inhoppad svensklärare för sjundeklassare. De var redan i full gång med att skriva noveller så jag höll mest koll på att de verkligen jobbade och inte surfade. Inga problem alltså, men jag var ändå otroligt sömning när dagen var slut.


Läs även andra bloggares åsikter om Kambodja, tvångsvräkningar, lärare, vikarie

Fit for fight

Nog var jag fit for fight alltid... Med kanske lite väl mycket betoning på fight, det var länge sedan jag var så arg som i morse. Det tog en stund innan jag samlat mig och var närvarande, men det var nog bra att jag var på en superintensiv kurs hela dagen och inte i skolan, jag var så illa tvungen att se till att jag släppte allt annat och bara koncentrerade mig på all information vi stoppades upp med. Mycket givande var det, jag har lärt mig en massa om ledarskap och skola och värdegrunden och lektionsplanering. Men jag måste erkänna att jag ändå känner mig lite rädd vid tanken på att börja lärarvicka... Jag återkommer med rapport efter min första arbetsdag!

Annars hade jag en mycket trevlig kväll i går, det är svårt att tycka synd om sig själv när maken drar hem en kock som ställer sig vid spisen.


Läs även andra bloggares åsikter om ilska, alkohol, mat, vikarie, skola