Gott nytt år!

Det här har blivit världens tråkigaste blogg.

När jag började skriva hade jag så mycket tankar och åsikter om en massa, men nu är det ju mest dött här. Och så någon länk till något man kan skriva under. Och det är väl bra. Men trist.

Kolla på etiketterna. Första gången jag använde etiketten "vardagsbetraktelser" så fanns det redan en massa andra etiketter. Och det blev bara en vardagsbetraktelse lite då och då. Nu är det klart flest inlägg med den etiketten...

Min lust att skriva går i vågor, och det kan hända att jag inte alls känner för att skriva något just nu. Men kanske skulle jag känna för att skriva litegrann då och då om vad jag gör och hur jag mår och lite så om jag inte hade en gammal tråkig föredetta blogg utan en som bättre speglar vad jag skriver om nu. När jag skriver.

Jag började blogga här strax efter att jag hade börjat plugga på KTH. Nu har jag i stort sett slutat. Jag kanske känner för att skriva lite ibland om vad som händer nu. Jag testar. Här.

Årets sista vårdag...

...antar jag att det här blev för mig, misstänker att de redan hunnit avklara våren där nere medan jag varit borta. I förmiddags promenerade jag Årstaviken runt och Årstaskogen var full av vitsippor, blåsippor och träd med sprängande knoppar som kommer att explodera inom några dagar. Det hade förstås varit njutbart att få se bladen veckla ut sig också, men jag är i alla fall väldigt glad att jag fick så här mycket vår. Jag klagar inte på Eyjafjallajökulls utbrott...

Läs även andra bloggares åsikter om Eyjafjallajökull, vulkanaska, vår

Annorlunda söndagsångest....

Jag börjar nästan känna mig lite konstigt nervös över att åka ner igen, nu har jag varit hemma i tre veckor och Valencia känns så otroligt avlägsen ävet om jag haft i bakhuvudet hela tiden att jag strax ska ner igen. Särskilt senaste veckan då jag kollat flygpriser och hållit mig uppdaterad om askans status var och varannan timme.

Samtidigt tycker jag att det känns rätt trevligt att komma ner en stund igen. Och nu när det är en dryg månad i stället för nästan två så känns det väldigt mycket just som "en stund". Jag ska ner en liten sväng igen och prata lite spanska och köpa billiga grönsaker och hänga i parken och sen när det är på väg att bli alldeles för varmt och jobbigt så får jag åka hem till ljum svensk sommar med korsord på balkongen.


 Läs även andra bloggares åsikter om Valencia, erasmus, utbytesstudier, vulkanaska, flygstopp, korsord

Vulkanaskan presenterar...

...svensk vår:

Och så har jag pumpat cykeln och cyklat in till stan (över bron till Södermalm i alla fall), och sett vitsippor (men då hade jag inte kameran med mig)! I dag är det i och för sig plötsligt 10 grader kallare och snöblandat regn, men det är ändå fint att vara i Sverige.


Läs även andra bloggares åsikter om flygstopp, vulkanaska, vår

Meh!

Jag råkade köpa fil med svarta vinbär. Förpackningen ser ju nästan precis likadan ut som den vanliga. Men åh!


Läs även andra bloggares åsikter om A-fil

Det finns ingenstans i världen jag hellre skulle bo

Och Årstaskogen är så vacker i vårsolen. Blåsippan blommade och bofinken kvittrade.

Inlägg från Årsta!

Det luktar smutsiga snödrivor och smältande sandade trottoarer. Svensk vår. Det luktar gott och luften är frisk och sval.

Det känns så vant att vara hemma så att det känns som att jag bara drömt. Känns lite overkligt att jag vet att jag om två veckor ska somna om och fortsätta på samma dröm. Jag är inte klar med Spanien än, jag kommer att åka tillbaka och krama ur lite mer spanska och hemlängtan ur Valencia. Men gud vad fint det är att vara hemma.

Sista dagen av Valencia part 1

Jag hade tänkt ta en kaffetermos och en macka med mig ut till parken och äta frukost där och kanske plugga lite och lägga upp lite fina somriga bilder här, men det var molnigt och "bara" 14 grader i morse så jag ställde in picnic-frukosten och tittade klart på ett Sopranos-avsnitt i stället.

Nu ska jag samla ihop mig för min härliga onsdagseftermiddag: Föreläsningar 15-20:15 med bara ett par små raster (den där forskningen som säger att man bara kan koncentrera sig i 40 min i sträck verkar inte ha nått Spanien...), jag förstår ganska lite när jag koncentrerar mig och oftast orkar jag inte koncentrera mig (Jag brukar tycka att de sista 10 minuterna innan rast hemma är rätt kämpiga, och då har vi bara 45 min mellan rasterna....) utan sitter och sneglar på klockan och skriver små listor i kollegieblocksmarginalen över vad jag ska roa mig med när jag kommer hem eller i morgon eller någon annan gång i mitt liv som inte är just den föreläsningen...

Eller...jag ska nog förresten strunta i dagens föreläsningar, trots att jag la fram det så lockande... Jag måste ju packa. Och fixa en inlämningsuppgift. För att inte tala om att jag måste titta på ett till Sopranos-avsnitt.


Läs även andra bloggares åsikter om koncentration, föreläsningar, Sopranos, picnic

Vår

                               Knoppar och småblad.


Apelsinträden tappar inte bladen över vintern, men nu börjar de få blommor (som luktar syrén!) och nya frukter.

Semester med syster!

Plötsligt över en dag blev det väldigt mycket vår och Sofia tajmade in sitt besök mycket bra. I lördags blev det till och med riktigt ordentlig sommarvärme (som i att man vill undvika solen och sitta i t-shirt i skuggan). Men nu känner jag mig lite mätt på Valencia när hon åkt. Jag vill ha mer semester med glass i gräset och picnic-middag med finvin och goda ostar med finaste syster... Ska bli skönt att åka hem ett par veckor nu, sen får jag samla krafterna och motivera mig till det här äventyret igen. I dag är jag trött och småförkyld (en förkylning som är flera veckor gammal och vägrar ge med sig) och jag fattade ingenting i skolan i dag och det känns alldeles för lockande att bara skita i kurserna här.

                                        Jodie Foster-minen

                  Spana in vinet, det kostar 199 kr på Systemet!

Novembertrip

Ibland blir jag plötsligt hög utan någon tydlig anledning. Mitt liv är generellt rätt bra och jag mår väldigt bra för det allra mesta. Då kan det räcka med någon liten obetydlig grej för att min kropp ska börja överproducera något hormon. Som till exempel en kassör på ICA som argt muttrar för sig själv om en idiotisk kund (Jag stod tillräckligt nära för att höra vad han sa. Och jag var inte den idiotiska kunden. Uppenbarligen.), och sen går jag hem genom den nattsvarta blöta november-eftermiddagen med ett brett flin i ansiktet och magmuskler som då och då darrar till i skrattkonvulsioner. Trots att jag bara ska hem och packa upp matkassarna och diska och tvätta kläder. Och kanske plugga lite trots att det är söndag. Eftersom jag har så jävla mycket att göra fram till jul.

Jag har så sjukt mycket att göra nu. Fem kurser parallellt med fem tentor på två veckor i december. Plus diverse projektarbeten och inlämningsuppgifter fram till dess.

Jag är fortfarande hög. Mitt liv är så fantastiskt sjukt bra. Nu ska jag packa upp matkassarna och tappa upp diskvatten. Soundtrack Blackalicious.


Läs även andra bloggares åsikter om disk, tvätt, november, regn, mörker, ICA

En vettig militär - det finns hopp!

Stanley McChrystal:

Om civila dör i en eldstrid spelar det ingen roll vems skott som dödade dem. Ansvaret är vårt, eftersom vi misslyckades med att skydda dem.

Jag läste i DN i morse om Obamas nya chef för Natostyrkorna i Afghanistan, Stanley McChrystal. Han dömde ut insatserna som de sett ut hittills och fattade att om de amerikanska militärerna bränner upp bilar, kapar träd vid vägkanten och behandlar folk respektlöst så kommer det att skapas många fler talibaner än vad de hinner döda. Man måste ju inte vara världen brightaste för att fatta det, men uppenbarligen verkar det ju inte ha varit något som har diskuterats bland styrkorna tidigare. McChrystal vill ha en helt ny attityd hos soldaterna under hans befäl, och jag kände mig glatt överraskad och lite hoppfull när jag läste artikeln.


Läs även andra bloggares åsikter om Nato, USA, Obama, McChrystal, Afghanistan

Förlorad surdeg

Min surdeg började mögla. Jag som var så sugen på att baka surdegsbröd, nu får jag vänta flera dagar till.

Men åh!

Det var inga mästerverk svt bjöd på i kväll... Sök började väldigt lovande och fortsatte ganska bra men var förstås tvunget att sluta så att det ändå kändes som en waste-av-fredagskväll att ha tittat på den. Kanske slutet hade varit lite mindre dåligt om den ena av "de" i "de fick varandra" inte hade spelats av fucking Mikael Persbrandt. Vad är grejen med att ge honom en karaktär som inte är en Persbrandt-karaktär? Det blir ju en Persbrandt-karaktär i alla fall. Han var inte med så mycket i filmen fram till slutet då han plötsligt skulle stå där och titta på Ooms-karaktären om man skulle tänka att ja vad fint nu fattar hon att det är honom hon är kär i och allt blir fint och de får varandra. Jag ska gå och lägga mig i stället för att sitta här och irritera mig.


Läs även andra bloggares åsikter om svt, Ooms, Persbrandt

Grillad?

Var var alla de här fantastiskt roliga elakheterna? Det var ju mest en unison hyllning till hur otroligt sexigt macho och snygg Per Morberg är (han Rederiet-snubben som ser ut lite som Johan Rabeaus alltså). Inte alls sevärt. Men det kanske är roligare en annan gång med andra komiker och någon annan som ska grillas...

Nu då? Ska jag sova eller ska jag titta på den här svenska filmen Sök som satte igång innan jag hann stänga av?


Läs även andra bloggares åsikter om Grillad, Per Morberg

Gör ingenting och känner mig stressad

En veckas förkylning och en vecka utan något schemalagt (tentavecka, men jag har inga tentor förrän i maj) har gjort mig helt ofokuserad och virrig. Jag dubbelbokar grejer och glömmer saker. Nu känner jag mig som att det är tusen viktiga saker som jag har glömt. Otroligt stressande. Jag borde kanske sätta mig ner och meditera en stund. Men inte nu, nu ska jag dricka te och äta choklad och titta på Grillad och hoppas att min hjärna har rett upp sig till i morgon.

BLLUÖÖHH!

I Årsta är det förkylt. Jag sitter hemma med ett konstant rinnande ur näsa och ögon. Jag är just nu Lambis toppkund räknat i konsumerade näsdukar per tidsenhet.


Läs även andra bloggares åsikter om förkylning, näsdukar, Lambi

Nej fan en kund

Min vårdcentral (Kvalita vårdcentral i Årsta) har ett så otroligt otrevligt bemötande av sina patienter i telefon. Man tas emot med en stor suck och får en ännu större suck på sig när man förklarar vad man vill (boka en läkartid), sen får man ett skeptiskt "Jaha, vad gäller saken?". När man framfört sitt ärende och de inser att de måste boka in en tid åt en så ska man helst ha en ledig vecka framför sig för om man inte kan komma den första tid de säger då är man en helt otroligt trasslig patient. Allt bör kunna avbokas om du nu nödvändigtvis måste träffa din läkare. Efter en om möjligt ännu större suck och ett irriterat "När kan du då?" fick jag i alla fall en tid.

Men i vanliga fall brukar jag ta ett blodprov för att kolla sköldkörtelvärdet först, och sen träffa läkaren dagen efter. Men tydligen måste jag träffa min läkare för att få en remiss för att ta blodprov. Ett märklig ordning, eftersom det inte går att säga något om min sköldkörtel förrän en dag efter att provet är taget, så skulle det vara någonting då måste jag boka in en andra läkartid under stora suckar. Om det är så hemskt jobbigt att behöva boka in en massa patienter är det en ganska dålig idé att komplicera systemet så att de tvingas att boka in fler tider...

De är säkert överbelastade och har usel arbetssituation, men det är ju inte patienternas fel.


Läs även andra bloggares åsikter om vårdcentral, patientkontakt, sköldkörtel, hypoteros

Arbetsfri dag

08:16 och ingen har ringt från Lärarjouren, verkar bli en arbetsfri dag. Skönt (fast mindre roligt 25 februari, men det är ju så långt fram i tiden), då ska jag fixa lite annat som jag måste göra. Måste skriva ihop ett papper om läget för facklig aktiva i Kambodja. (Arbetsfri dag om "arbete" syftar på sådant man får betalt för alltså...)


Läs även andra bloggares åsikter om arbete, lärare, lön, Kambodja, facket

Jullov!

En tentaperiod är över och jag ska vara ledig ett tag framöver. Mycket välkommet!

PS. Länken nedan till vädjandebrevet funkar fortfarande, gå gärna in och skriv in ert namn om ni inte redan har gjort det.