Av-adoption?

Enligt Phnom Penh Post så vill premiärminister Hun Sen legalt skära av familjebanden med sin 20-åriga adoptivdotter Hun Malis (som adopterades när hon var några veckor gammal) eftersom hon har en flickvän. Detta lät han meddela i ett tal till avgångsstudenter på National Institute of Education. I samma tal uppmanade han nationen att inte diskriminera homosexuella.

Han uppgav att anledningen till att han vill ta avstånd från sin dotter och sitt föräldraskap är att han vill undvika att hon ska komma med ekonomiska krav i framtiden, samt säkerhetsskäl. Phnom Penh Post uppger att han i sitt tal sa: "Ibland tog hon hem sin flickvän över natten. Om hon tar hem en handgranat eller gift så skulle vi kunna vara döda".

Hun Sen har även fem biologiska barn. Tre söner: Hun Manet, Hun Manit och Hun Mani, och två döttrar: Hun Mana och Hun Maly.

Kambodjas premiärminister verkar inte vara lika duktig på att skriva övertygande tal (om nu talet skulle gå ut på att minska diskrimineringen av homosexuella) som när det gäller att komma på namn på bokstaven m. I gengäld verkar han dock ha en mycket livlig fantasi då han ser en tydlig logik i att steget efter att ta hem en flickvän är att ta hem en handgranat.


Andra bloggar om: Kambodja, Hun Sen

Brevskrivande hjälper!

Jag hoppas verkligen att alla som läste det här inlägget skickade iväg ett brev till Burmas utrikesminister och en blixtaktion till Indien. Med tanke på att ingen mailade mig och bad om ett färdigskrivet brev så borde det väl vara många som skrev ihop egna blixtaktioner...

Jag vet att det kan verka lönlöst, men det har vid många tillfällen hänt att fångar har släppts, fått en bättre behandling, fått ett dödsstraff omvandlat till ett fängelsestraff eller vad det nu gäller, sedan Amnesty International utlyst en blixtaktion kring fallet. Ett brev kan påverka mer än man tror. Här finns ett brev man kan skriva under (på nätet alltså, inget man behöver betala porto för och lägga på lådan själv...), brevet är en vädjan till Irans president att inte avrätta Makwan Moloudzadeh, vars brott är homosexualitet.

Franska Amnesty International har gjort en film som illustrerar att underskrifter hjälper:

Var är ni någonstans, era jävla fittor?

Som infödd stockholmare och dessutom fotbollsfan känner jag ett behov av att håna en riktigt go gubbe...

Det här skriver Hermann Dill på sin blogg:

Schenströmaffären stör mig mycket. Inte för att hon varit full och sagt dumma saker, utan för att jag har bitande känsla att om Schenström varit man och Philblad kvinna hade drevet aldrig gått så hårt fram.
Extra tråkigt blir det när alla ”feminister” som ska stå på barrikaderna och försvara, lyser med sin frånvaro. Vad är ni någonstans, era jävla fittor? Stå upp för syster!

Varför den här goa gubben får ta upp ett helt uppslag av Sportexpressen är för mig en gåta. Är det någon som orkar läsa det? Hey Baberiba-gänget har gjort en rolig sketch med Dill.

Och apropå fotbollen: Ja, jag hade gärna sett ett annat guldlag i allsvenskan, men absolut inte laget som mina innerstadsklasskompisar hejar på så jag är inte helt missnöjd. (Jag skulle dock gärna se både Pa Dembo Touray och Siggi Jónsson som vinnare med något roligare lag...) Roligt att Kalmar kom på andra plats!


Andra bloggar om: fotboll, allsvenskan, hermann dill, göteborgare

Söndag för Burma

Nästa söndag arrangeras en manifestation i form av en burmesisk kulturdag och kväll med musik och uppträdanden och öl. Det blir burmesiska musiker, dansare och skådespelare, svenska singer-songwriters, stand-up, klezmer och club med Kenny från Hellacopters som DJ. Pengarna går till Solidaritetfonden - Burma. På arrangörernas hemsida står det bland annat:

Heldagskonserten för Burma tar sin början kl. 13.30 och pågår fram till kl. 01.00 med en längre paus mellan kl. 17.30–19.00. Biljetter kan köpas på Södra Teatern som hel- eller halvdagsbiljett. Åldersgräns kvällstid då baren öppnas.

[...]

Intäkterna från konserten och från insamlingsbössorna går oavkortat till demokratirörelsen i Burma via Solidaritetsfondens och Altseans Burmakampanj.

[...]

Syftet med kulturdagen är att uppleva burmesisk kultur, visa moraliskt support för det modiga burmesiska folket samt samla in pengar till demokratikämparna inne i Burma som nu lider svårt.

Biljetter finns att boka på Södra Teatern: 08-531 99 490


Andra bloggar om: söndag för Burma, Burma

To whom it may concern - modernisera mera!

I dagens Sportexpressen finns en artikel om fotbollsspelaren Tobias Grahn som sedan två månader spelar i Hertha Berlin. Artikeln handlar om att han och hans flickvän Ibi Stöving blivit kända som "Berlins Beckhams". Artikeln har man valt att illustrera med en bild på en fotbollsspelande Tobias och en stor bild på Ibi i bikini. (Det är bara en lite bit av bilden med på nätupplagan.)

Jag blir så trött och less av sådana här bilder. Många av er som känner mig vet att jag gillar nakenfotografier och utvik, och det är inte nakenheten i sig jag vänder mig mot. Det är sammanhanget. Om en artikel som handlar om att Josefine Öqvist har vikt ut sig publiceras tillsammans med en av utvikningsbilderna så finns det en relevans i valet av bild. Att publicera en artikel om Tobias Grahn och hans flickvän tillsammans med en utvikningsbild på henne tycker jag tydligt sänder konstiga signaler: Han är intressant för att han spelar fotboll, hon är intressant för att hon är en snygg tjej med en snygg kropp.

Det kanske verkar som ett onödigt spenderande av min dyrbara lediga lördagstid att skriva blogginlägg om något man ser i samhället hela tiden, och som de flesta i min blygsamma läsarkrets med största sannolikhet håller med mig om. Men jag skriver inte det här för att jag vill få kommentarer i stil med "jag håller verkligen med!" och "exakt!" för att boosta mitt självförtroende. Jag skriver det här för att några av dem som har ansvar för sportexpressens utformning, eller som i alla fall har möjlighet att framföra sina åsikter och påverka dem som har ansvar för sportexpressens utformning, faktiskt tillhör min blygsamma läsarkrets.

Det här kanske inte är en stor eller en väldigt viktig sak att påverka. Men det är i gengäld en väldigt enkel sak att påverka. Det borde vara en enkel åtgärd för Expressen att stå för en modernare syn på könsroller och förhållanden.

Andra bloggar om: könsroller, Expressen, journalistik, genus

Bloggsaknad

Konstigt att man kan sakna någon som man inte känner och aldrig har känt. Egentligen. En blogg som jag läste regelbundet i nästan ett års tid, det var nog den blogg som jag läste mest, försvann plötsligt en dag. Det är säkert över en månad sen nu den försvann, men jag har ändå inte lyckats förmå mig att ta bort länken till I'm not Jesus blogg "jagtyckerinteomdig" under "Andra bloggar jag läser ibland". Jag har klickat på länken då och då och hoppats att I'm not Jesus ska återuppstå. Men hon är ju inte Jesus...

Så plötsligt i dag nu alldeles nyss så kom jag inte till den vanliga sidan där det står att sidan jag söker inte finns utan jag kom till en blogg. En blogg med nytt utseende men inget inlägg sedan 1 juni. Alla senare inlägg verkar vara raderade. Det verkar bara vara en del av bloggen, och inte bloggaren, som har återuppstått. Det var bättre när bloggen bara var mystiskt och plötsligt borta. Då fanns ingenting kvar. Nu finns det kvar ett slags tomt skal. En övergiven blogg.

Är du där någonstans i bloggosfären I'm not Jesus? Jag saknar dig.

Efterlysning: Fibersnål mat!

För drygt två veckor sen var jag hos läkaren med min trassliga mage och fick diagnosen IBS. Troligen förvärrad av att jag har för låg ämnesomsättning. Därför går jag nu på en kur bestående av levaxin (som jag måste äta livet ut för att ha en normal ämnesomsättning), "tarmreglerande" sterkulialgummi som ska bryta den onda spiral mina tarmar har hamnat i, samt restriktionerna: undvik fibrer och grönsaker (mjölk också, men det undviker jag redan).

På vägen hem gick jag in på ICA för att köpa hem lite fiberlöst bröd. Jag älskar grovt bröd och knäcke så det kändes lite dystert, men jag tänkte att vitt bröd är ju fint det med. Det första jag började leta efter var ett vitt bröd som inte innehåller kopiösa mängder socker. Jag älskar bullar, men jag vill gärna begränsa mitt sockerintag till det som faktiskt är godast sött. (Jag irriterar mig på att bröd med nästan 10% socker får speciella nyttighetsmärken för att de innehåller så mycket fibrer och frön, det måste väl vara ett mycket större hälsoproblem att folk äter för mycket socker än att de äter för lite fibrer?)

Hur som helst, medan jag gick och läste på alla ljusa brödsorters innehållsförteckning så upptäckte jag ett nytt problem: Bröd innehåller generellt sett mycket fibrer. Vilket kanske betyder att jag borde välja annat före bröd lite oftare - ett hårt slag för en smörgåsälskare som jag. Jag hittade en brödsort som innehöll både väldigt lite socker och väldigt lite fibrer, men det brödet innehöll väldigt lite av det mesta annat också: när jag tryckte lite på påsen sjönk innehållet ihop till en kubikcentimeters föda, och jag kände att vid formfranska har gränsen passerats för länge sen, lite matglädje måste få finnas kvar.

Jag kom tyvärr till en annan dyster insikt när jag botaniserade på Årstas ICA efter fibersnål mat: Allt som är gott innehåller mycket fibrer. Att säga "undvik fibrer och grönsaker" till mig är som att säga "undvik mat". Jag hade hoppats att fullkornspasta bara innehöll de här extralånga kolhydraterna som GI-fantasterna hyllar, men de innehåller även dubbelt så mycket fibrer som vit pasta.

Jag känner mig lite handikappad. Inga fibrer, men vad äter man då? Vad ska jag äta? Jag behöver tips! Konkreta tips på fiber- (och socker-) snål mat.


Andra bloggar om: IBS, fibrer, bröd, mat

Glöm inte Burma!

Nu står det inte mycket i tidningarna, och utifrån det lilla som står får man intrycket att allt är kört. Jag tror att det leder till att de flesta inte orkar bry sig, men nu behövs det verkligen att vi fortsätter att visa vår motvilja mot juntans våld och vårt stöd till folkets kamp för demokrati!

På Amnestys hemsida finns ett brev att maila eller faxa till Burmas utrikesminister Nyan Win. Klipp och klistra och skicka!

Det pågår också en blixtaktion (information om vad en blixtaktion innebär finns här) för tre flyktingar från Burma som tagit sig över gränsen till Indien. De indiska säkerhetsmyndigheterna har gripit de tre männen eftersom de inte hade giltiga dokument. De är anklagade för illagal inresa till Indien och Amnesty fruktar att de kommer skickas tillbaka till Burma där de riskerar att torteras.

Dessutom rapporterar indiska medier att den indiska regeringen planerar att öka sina säkerhetskontroller i nordöstra Indien för att förhindra ett flyktinginflöde från Burma. Amnesty uppmanar de indiska myndigheterna att ge människor som flyr kränkningar av mänskliga rättigheter i Burma tillträde till indiskt territorium.

Om du vill skriva ihop ett eget brev så finns det viktiga tips här, om du vill ha ett färdigskrivet brev så skicka mig ett mail: nordlund.johanna(at)gmail.com


Andra bloggar om: Burma, Indien, Amnesty, mänskliga rättigheter, flyktingar

För en vettig diskussion...

...kring genus, jämställdhet, patriarkat och könsmakt så är det viktigt att diskussionen rör sanningar och inte myter.

Nu har jag hört vid ett flertal tillfällen att det är en helt felaktig myt - må vara seglivad och vida spridd - att kvinnor inte finns som försökspersoner för nya mediciner i lika hög utsträckning som män. Jag kan dock inte utröna utifrån hexmasters faktaoider om det ändå inte är så att fertila kvinnor inte ingår i studier lika ofta som andra.

Någon som är påläst på området?


Andra bloggar om: myter, försökspersoner

Portia Nelson

Jag har aldrig tidigare hört talas om Portia Nelson. Men hon verkar ha varit klok, jag tycker mycket om den här metaforen.


Andra bloggar om: Portia Nelson, metaforer

Månadens aktion

Månadens aktion oktober 2007 tar dig några sekunder av engagemang, och det kan leda till att tre politiska fångar i Laos blir fria.

Free Burma!

Free Burma! Petition Widget

Name: (required)

Email:

Web:

Country:

I dag är det International Bloggers' Day for Burma. Läs mer på www.free-burma.org


Andra bloggar om: Free Burma!, Burma

Enkla aktioner till stöd för Burmas folk

Amnesty uppmanar till ett brevbombande av Burma med blommiga vykort. Om ni inte har tid att köpa vykort och frimärke så kan Expressen göra jobbet.

Här finns en namninsamling mot våld mot demonstranter och för demokrati i Burma. Namnlistan är ett initiativ av Avaaz.org, och namnlistan ska skickas till Kinas president och FN:s säkerhetsråd.


Andra bloggar om: Burma, Amnesty

Stöd till Burmas folk

Det är röd tröja som gäller i morgon alltså. Jag hoppas att alla som har möjlighet är på Medborgarplatsen klockan fem!

Andra bloggar om: burma

Burma

För ett par dagar sedan trodde jag verkligen att nu, nu händer det. Jag trodde att vi skulle minnas den senaste tidens händelser, som "då när folket tog makten och Burma blev en demokrati".

I dag är jag rädd.

Andra bloggar om: Burma

Jag är arg!

I dagens DN skriver Maria Crofts att varje hushåll bör lägga undan 1000 kronor i månaden för att slippa ekonomiska problem om man blir sjuk eller arbetslös. På samma uppslag får man läsa om familjen Farokhi som kommer att få 960 kronor mer i månaden på grund av skattesänkningarna. Makarna Farokhi har en gemensam årsinkomst på ungefär 810000 kronor om året. Alla de hushåll som har en lägre årsinkomst kommer alltså att bli tvungna att spara mer än de tjänar på sänkningen för att ha en buffert om de skulle bli arbetslösa eller sjuka.

Det är ju tur att de flesta har stora möjligheter att spara en stor del av sin inkomst. Tur också att det verkligen finns jobb som passar alla sjukskrivna så att ingen ska behöva gå sjukskriven någon längre tid. Och tur att det verkligen finns heltidsjobb till att lata deltidsarbetslösa som de kan ta nu när de inte längre får a-kassa för den tid de inte har jobb.

De hävdar att de för en politik som gynnar de svagaste i samhället. Är det jag som har missat något eller är det en uppenbar lögn?


Andra bloggar om: statsbudgeten, alliansen, skattesänkning

...och Erikssonska med.

Kul med Niklas, här är svågerns blogg!

Nordlundska funderingar

Min syster har börjat blogga från Indien!

Dagens hjälte

Lucas Valdemarin (foto expressen.se)

Det enda som gör mig på lite dåligt humör är att jag inte är på Råsunda.

Höjdhoppsfinalen...

...var trots de nedslående svenska resultaten en njutning. Så många fantastiska hopp. Det är helt klart min favoritgren. Synd att inte Blanka lyckades med ett världsrekordhopp.

Gör något mot människohandeln!

Grekland fungerar som både ett transit- och ett destinationsland för trafficking i Europa, och människohandeln har ökat kraftigt de senaste 10 åren. I dag erbjuds inte kvinnorna tillräckligt skydd och stöd av de grekiska myndigheterna. Det stöd och skydd som faktiskt erbjuds är dessutom villkorat, det vill säga kvinnorna erbjuds hjälp i utbyte mot att de vittnar mot traffickörerna: "Många kvinnor är fångade mellan rädslan för repressalier från traffickörerna riktade mot kvinnorna själva eller mot deras anhöriga i hemlandet, och pressen från polisen för att de ska samarbeta."

En annan stor lucka i det grekiska systemet är att traffickingoffer inte indentifieras, vilket gör att de "riskerar att arresteras och dömas för prostitution eller för att olagligt vistas i landet, samt deporteras tillbaka till länder där de löper stor risk att återigen hamna i människohandlarnas händer".

(Källa www.amnesty.se)

Skriv ett brev till justitieministeriets generalsekreterare Panagiotis Panouris, mall finns här (i den blå spalten till höger).

Vill du arbeta mot människohandeln i fler länder? Håll koll på SVAW:s (Stop Violence Against Women) aktioner här!


Andra bloggar om: trafficking, människohandel, SVAW, Amnesty

Helg!

Jag blir så glad när jag vaknar och upptäcker att David glömde stänga fönstret när han kom hem. I stället för att vakna dyngsur av svett i en mörk idegrotta där jag måste slita mig ur sömnen hur många timmar jag än har sovit, så kan jag ligga och långsamt vakna med blicken i en björks trädkrona. Och i dag, perfekt väder: Frisk luft och ett solbadande lövverk mot en himmelsblå bakgrund.

Nu kaffe, macka och DN på balkongen.

Organisering

Vill bara länka till ett mycket bra inlägg av Vida Latina om behovet av organisering för prostituerade.

Burbergsfesten-07!

Missa inte sommarens bästa minifestival!

Matematikerns grundläggande genuslära

Ett vanligt förekommande argument i diskussioner kring könsroller som jag har gett mig in i är att feminister som vill arbeta mot stereotypa könsroller vill att alla ska bli exakt likadana.

Det är inte så att jag ser ner på alla som inte kan räkna med avancerade integraler och derivator, men en sådan brist i grundläggande matematik är lite chockerande... Jag förstår uppriktigt talat inte hur man kan få det till att större valfrihet och mindre begränsningar skulle leda till större likriktning.

Här kommer en mycket förenklad förklaring:

Tänk er att det finns två slags karaktärer man kan vara, karaktär A och karaktär B. Tänk er sedan att det finns två slags kön, kön man och kön kvinna. Om det är bestämt att alla kvinnor måste välja karaktär A, och alla män karaktär B, då får vi två slags människor i samhället. Kvinnliga A och manliga B. Om vi i stället arbetar bort de stereotypa genusrollerna och ger alla män och kvinnor full valfrihet så kommer vi att få fyra slags människor i samhället, kvinnliga A, kvinnliga B, manliga A och manliga B. Det vill säga större variation och mindre likriktning.

Jag tror att det finns komvux-kurser i högstadiematte att gå för de som fortfarande tror att stereotypa könsroller ger större variation.


Andra bloggar om: genus, feminism, matematik

Simhopps-SM

Jag var på plats för damernas tremeterssvikt-final. Var så nervös inför de första hoppen att mina händer skakade lite... Men Martina Andrén tog guld och jag är en mycket stolt kusin!

Andra bloggar om: simhopp

Bloggsemester

Jag har semester.

Jag har ägnat de senaste två veckorna åt att tillsammans med min syster röja på vårt landställe i Dalarna. Vi har samlat på oss så mycket bråte. Nu har vi kört två stora släp till tippen, och skänkt bort flera påsar och kartonger med hela fina (fast fula för oss) saker till några på byn som arrangerar loppmarknader. Missa inte vår festival där förresten.

I morgon bitti åker jag till Köpenhamn.

Miss fucking K

Leila alltså.......underbart.

Åska, vitlök och festivalkomfort

Den där postenluftballongen jag såg var förresten tvungen att nödlanda mitt i Drevviken en stund senare på grund av åskvädret. (Som jag inte märkte av, det regnade väl bara lite trodde jag.)

Jag är trött. I går natt satt jag och åt och drack vitlök på Bröderna Ohlssons garlic & shots i stället för att sova. Min mage var inte glad på mig i dag. Kanske inte mina kollegor heller. Det är tur att jag är mycket utomhus på jobbet.

Om det förresten är någon som vill byta en vanlig roskildebiljett och 500 kr mot en lyxbiljett så är det välkommet. Vi är inte i trängande behov av två fyrmannatält och gratis varmdusch till fyra pers.

Andra bloggar om: festival

Skön sommarsöndag

I dag gick jag upp halv ett och åt frukost och läste DN på balkongen i några timmar. Jag älskar att det är så här varmt. Jag blir lite provocerad av alla som har klagat över kylan och längtat efter värmen och nu plötsligt vill ha vinter. Det är ju ändå bara 27 grader! Jag är inte heller särskilt värmetålig, och 30 grader och uppåt är riktigt jobbigt. Men kring 25 grader är väl bra. Det är underbart att kunna sitta ute i kortärmat och barbent och ta en öl kvällssolen. Jag tog en öl på Skanskvarn med min mor för en stund sen. Och så har jag promenerat till Statoil vid Globen med David och köpt solstolar till balkongen. Det är allt jag har gjort i dag. Nu svävar en gul postenluftballong utanför mitt fönster och påminner mig om att jag ska dela ut brev i morgon bitti och måste gå och lägga mig strax.

Det släpptes förresten några "Get-A-Tent"-biljetter till Roskilde som vi köpte. Så nu kommer vi dit till två uppslagna fyrmannatält och gratis varmdusch. Dyrt, men inte dyrare än vad de vanliga biljetterna säljs för på Blocket, och nu får vi i alla fall något för extrautlägget.


Andra bloggar om: värme, sommar

Och lite länkar

Kort, koncist och mycket sant av Kielos om att det "knådas" in i kvinnor att vi är offer.

Samt tänkvärt av samma smarta kvinna om kvotering.

Om sommaren och en av mina bra sidor

För några månader sedan var jag helt inställd på att åka på Glastonburyfestivalen och sen ha lite semester i England och Skottland. Men efter att ha spenderat två timmar på ett internetcafé i Amsterdam med att trycka på uppdateringsknappen för att komma in på festivalens hemsida får vi veta att biljetterna har tagit slut.

Som tur är så har jag en fin förmåga att snabbt kunna ställa om och in mig på något nytt, så jag deppade inte särskilt länge över det. Jag ställde in mig på en rolig semester i Tyskland och Köpenhamn innan Roskildefestivalen i stället.

Senare visar det sig att nästan alla som hade verkat intresserade av att följa med till Berlin har för ont om tid och pengar, och bangar. Jag och David kände inte för en semester på tumanhand utan var inställda på att resa ett gäng, så vi ställer in Tysklandssemestern. Trist. Men med min fina förmåga att anpassa mig till situationen så är jag snart glad över att i stället ha mer tid att kunna vara på landet. För att sen åka ner till Köpenhamn några dagar innan Roskilde.

Och nu visar det sig att vi är så dåliga på att ta in all information så att vi missar att biljetterna till Roskilde måste hämtas ut inom fem dagar, och plötsligt har semestern reducerats ner till några dagar i Köpenhamn. Den kämpar, min envisa positiva inställning…och jag tror att den kommer vinna om ett tag. Men just nu känns det surt.

Jag tror att man ska vårda sina förmågor och undvika att överanstränga dem på det här viset.

Andra bloggar om: festival

Hat

Jag och min syster har varit på landet hela helgen och arbetat i trädgården och njutit av att det är sommar och vackert. Jag har inte läst DN sen i torsdags. Vilket betyder att jag missade fredagens debattartikel om att det är ett "biologiskt faktum" att homoäktenskap skulle vara fel. Åsikterna som framförs är skrämmande, mycket rädsla och hat som skribenterna försöker gömma bakom märkliga argument som de har försökt få att verka logiska. I dag sågar Expressens ledare artikeln, tack för det!


Andra bloggar om: homofobi

Sent omsider...

Jag och Sandrine var alltså och såg "Fackmöte för horor" med Arena Baubo på Teater Tribunal den 8 maj.

Jag tyckte tyvärr att teaterföreställningen var en besvikelse. Mest på grund av att det inte gick att höra vad skådespelarna sa. Ofta gick det inte att uppfatta alls vad skådespelarna sa bakom ljudbarriären av musik. Ibland gick det precis att höra texten, men då var jag tvungen att koncentrera mig så mycket på vad de sa att jag inte kunde ta in någon annan del av föreställningen. Ibland valde jag i stället att strunta i texten och ta in det visuella, det fanns några snygga effektfulla scener. Men de texter jag faktiskt hörde var bra, och jag tycker att det är synd att de inte fick komma fram mer.

Föreställningen bjöd ändå på en riktigt bra scen, både visuellt och audiellt – en monolog med många ”för oss som gillar sex och erotik så är det ett bra yrke” ackompanjerat av ett ”luftknullande” – som gick att tolka både positivt och negativt inställd till prostitution. Det fanns också flera bra idéer som kändes som att det hade kunnat bli något med lite mer arbete. Åtminstone med någon som kontrollerade hur ljudet lät för de som sitter längst bak i publiken.

Efter föreställningen skulle det vara debatt på temat prostitution och feminism med Petra Östergren och Louise Eek. Petra Östergren sa att hon ville ha en ny diskussion i stället för den vanliga svart-vita lycklig hora eller offer, och kontrade med ”Varför måste en hora vara lycklig?” (det är inget som krävs av andra yrkesgrupper) på debattledaren Birgitta Johanssons: ”Vad har de lyckliga hororna gemensamt? Vad kännetäcknar en lycklig hora?” Och jag önskar att en ny diskussion hade satts igång här. Ämnet prostitution och feminism kändes så otroligt intressant och jag hade hoppats på en väldigt lärorik debatt.

Eek var dock tvungen att springa iväg efter en liten stund för att hinna med ett plan. Innan dess hade hon hunnit tala om för oss att alla som säger att de trivs med sitt yrke som prostituerade inte kommer att säga detsamma när de tagit sig ur det och berättat om kvinnor som ringde hem till henne och grät och att det är viktigt att lita på sexsäljares ord men om de säger att de trivs med sitt yrke så har man inte ställt de rätta följdfrågorna för det gör de egentligen inte. Hon pratade fort och mycket och skrattade åt folk som sa emot henne och jag kände mig lite yr av att hänga med i hennes ”ja, vi ska lita på dem”, ”nej, vi ska inte lita på dem”, och sen plötsligt satt hon inte på scenen längre utan tydligen i en taxi på väg till Arlanda.

Och sen spårade det tyvärr ändå ur i det vanliga lycklig-eller-offer-ältandet, och Eeks berättelser om gråtande kvinnor bekräftades av mannen som satt bredvid mig. Han kände fyra prostituerade och de mådde skit, men att fråga om de trivdes med sitt jobb var som att fråga en dammsugarförsäljare om dammsugaren är bra. Han berättade att de tjejerna han kände var som helt olika personer när han träffade dem privat och när de var ute för att jobba, att de var otroligt bra skådespelare som mycket övertygande skulle kunna redogöra för hur bra de trivdes med sina jobb. Jag tror att det finns många sexsäljare som mår väldigt dåligt av sitt jobb och som övertygande kan spela att de tycker om sitt jobb och jag avråder verkligen alla från att köpa sex av den anledningen. Men det är en annan diskussion. Hur många kvinnor som än ringer Louise eller min publikgranne och gråter så bevisar det ingenting om samtliga prostituerade. De som inte behöver ringa och gråta kommer ju heller aldrig göra det. Min publikgranne talade om att bilden av den lyckliga horan är något som ska motarbetas eftersom det är just den bilden många män vill ha för att slippa se att kvinnor är underordnade män (jag kommer inte ihåg vad han sa ordagrant, men det gick ut ungefär på det), och han hade väl vettiga poänger, men han verkade inte alls ha uppfattat att Petra Östergren inte alls talade för att måla upp en bild av alla horor som lyckliga. Överhuvudtaget verkade ingen nappa på hennes uppmaning att sluta med den svart-vita uppdelningen. (Jaja, visst, själv satt jag tyst och lyssnade bara...). Synd, det hade varit intressant med en diskussion om prostitution som fenomen i ett patriarkalt samhälle.

Appropå fackförening och prostituerade så rekommenderar jag Isabellas vettiga inlägg på det temat.


Andra bloggar om: Fackmöte för horor, prostitution

Sommar!

Okej, nu är jag tillbaka.

Sista tentan avklarades i måndags. I den här kursen som jag helt prioriterat bort, jag gick inte på några föreläsningar eller övningar alls sista dryga månaden. Jag pluggade några timmar i fredags, och någon seg timme i lördags. När vi kom hem från Norrköping sent på söndag kväll satte jag mig och skrev en ex-tenta med inställningen att det skulle gå så dåligt att jag inte alls skulle gå och skriva tentan på måndagen utan få sova ordentligt i stället.

Men jag lyckades få 18 poäng, och det är bara 20 som krävs för godkänt, så det verkade som att jag hade en liten chans att klara den. I stället för att sova ut gick jag och skrev tentan på fyra timmars sömn. Men det var bra att jag gjorde det, det visade sig att man kan få godkänt mot komplettering om man har fått strax under 20 poäng. Jag är godkänd eller har en liten komplettering att göra, slipper omtenta alltså, mycket skönt!

Jag kan fortfarande inte programmera så jag har rest i kursen, men jag slipper vara beroende av omtenta-tider.

Om sexbrottslagen igen

Vettigt om "tjatsex" och behovet av att krav på explicit samtycke ska läggas till i sexbrottslagen här.

Ur min kommentar till inlägget, appropå trovärdighet och normativt sex:

Det verkar så självklart att säga att en kvinna som gillar våldsamt sex får räkna med att inte bli trodd vid en eventuell våldtäkt. Men med den logiken om vikten av vad som är "normalt" så skulle man väl lika gärna kunna säga att de män som gillar våldsamt sex är så onormala att de får räkna med att lättare kunna dömas för våldtäkt...?

Tillbaka till matten, over and out.

Andra bloggar om: sexbrottslagen, våldtäkt

Pausfågel

Det tog lite längre tid än planerat för målarna att bli klara, men nu är det snyggt i vår lägenhet!

Jag är i Gunnarsbyn norr om Boden och njuter av lugnet och pluggar matte.

Det här blev ett litet spretigt paus-inlägg, jag återkommer efter tentan med lite tankar kring föreställningen Fackmöte för horor som jag och Sandrine gick och såg på premiärdagen.

Råne Älv

Vi behöver en ny sexbrottslag!

Apropå den där kvinnan som rätten beslutade inte blev våldtagen eftersom hon hade velat ha förnedrande sex tidigare.

Det finns inget som säger att jag - bara för att jag ville ha gruppsex i går - troligtvis vill ha det närsomhelst i dag eller i morgon eller nästa vecka. Jag kanske tände på att bli förnedrad i går, men inte gör det alls i dag.

En kvinna som vill ha sex som inte faller inom ramen för "normalt sex" tar en stor risk eftersom hon genom att vilja det en gång tydligen gör klart att detta är något hon helst vill uppleva hela tiden.

Det finns ju inget som säger att jag vill knulla i den helt normalt betraktade missionärsställningen i dag bara för att jag ville det i går.

Katrine Kielos skrev en mycket tänkvärd artikel för Arena om liberal rättstradition (Kielos har förresten börjat blogga igen, länk finns till vänster), och Isobel startade en intressant diskussion kring problemet med uppsåt.


Andra bloggar om: våldtäkt, övergrepp, sexbrottslagen

Vårbjörk i solsken

Så här menar jag.



Så här.


Jag kommer nog försvinna någon vecka nu, kommer inte att ha tillgång till internet medan målarna jobbar i vårt vardagsrum. Det är ändå inte en bra tid att sitta inomhus, jag vill ut och vara vårkär.


Andra bloggar om: vår

Dags att utarbeta en arbetsuniform för Odenses dagmammor?

Jag läste i tidningen i morse att politiker i danska Odense beklagar sig över att en dagmamma i kommunen bär slöja och hävdar att detta motverkar att barnen uppfostras "i jämlik och demokratisk anda".

Såvida dagmamman inte aktivt lär barnen att kvinnokroppen bör skylas och att det är en synd om den inte gör det (vilket jag inte anser troligt att hon skulle göra) så har jag mycket svårt att se att de barn som tillbringar dagarna med denna beslöjade dagmamma skulle uppfostras i en mindre jämlik och demokratisk anda än andra barn. Jag tror att det är rimligare att anta att de får ett öppnare sinne för olikheter och inte kommer att ha lika många fördomar om muslimer som många andra.

Jag vet inte vad jämlikhet och demokrati betyder för Odenses politiker, men jag tror inte att det är riktigt samma sak som det betyder för mig.

Nu ska jag återgå till att bereda väg för målarna i vardagsrum och kök. En liten stund, jag ska sova mycket snart.


Andra bloggar om: rasism

Sol och platt mage

Jag älskar vårbjörkar i solsken!

Livet känns mycket lättare nu efter att jag har deklarerat och efter att jag har tänkt igenom och omprioriterat mina studier.

Vår förlust på 75000 kronor vid försäljningen av vår lägenhet i Uppsala känns som en vinst just nu eftersom min restskatt kommer att minskas ganska rejält på grund av den.

Och vad gäller mina studier så har jag insett att det är bättre att jag har lite poäng släpandes än att jag får ont i magen och samtidigt riskerar att få ännu fler poäng släpandes. Jag siktar in mig på matten och omtentan i mekanik (på tentan jag skrev när jag hade feber fick jag två av tolv möjliga poäng...), och så får jag försöka lära mig att programmera på den tid som blir över, går det så går det, annars får jag lösa det någon annan gång.

Min mage är äntligen ordentligt lugn och behaglig och platt för första gången sen katastrofmagkatarren i januari! Jag har försökt lugna den med flera månaders regelbunda bra måltider, men det var en helg av en massa öl och oregelbundet ätande av flottig pizza som fick bukt på den...eller så var det kanske lite psykisk lugn och ro som gjorde susen. Jag tror att jag sväljer lika mycket luft som mat när jag är uppe i varv...


Andra bloggar om: stress, vår

David H om revolution

David H har äntligen uppdaterat sin blogg!

Det löser sig!

Det vackra vårvädret i kombination med snortjockt huvud har sänkt min studiemotivation mer och mer, och senaste dagarna har det känts som att jag totalt håller på att tappa kontrollen. I dag fick jag också reda på att jag är student året runt när jag är inskriven på ett program, och således inte har rätt till min a-kassa de dagar under sommaren jag inte har jobb. Det innebär troligtvis 10-15000 kr netto mindre i sommar (jag förstår inte hur de tänker, hur kan jag vara student året runt när jag inte får studiebidrag året runt...) och jag kände mig lätt panikslagen över att även min fina sommar höll på att glida mig ur händerna.

På väg till Råsunda Stadion kände jag hur väl jag behövde se AIK ta poäng. Och hur knäckt jag skulle bli av ytterligare en förlust mot Hammarby. En vinst och jag skulle klara terminens sista tentor och sommaren skulle inte bli en trist jakt efter pengar, en förlust och jag skulle totalt tappa greppet om både studier och ekonomi och känna mig i det närmaste utbränd och värdelös.

Jag hade ont i magen när matchen satte igång, och när Daniel Mendes gjorde mål i 12 minuten översköljdes jag av ett varmt lyckrus. En stund sedan kände jag mig varm, lugn, harmonisk och fokuserad. Inte för att ett mål ger några garantier. Men som vanligt efter ett mål så skärpte sig AIK och de spelade tajtare, snabbare och snyggare fotboll. En liten stund.

På det stora hela så var det ingen vacker fotboll gnaget bjöd på, och fler mål blev det inte. I början av andra halvlek var jag lika nervös som i början av matchen. Men Daniel Örlund var på rätt plats och tid matchen igenom och höll Bajens farliga målchanser på mattan, så tre poäng blev det!

Tre poäng, och min sommar är räddad.


Andra bloggar om: fotboll, AIK

Vem som helst, men inte Jan Björklund

Jag har en liten förhoppning om att Folkpartiet ska lägga sin invandrings- och barnfientliga politik på hyllan och bli ett vettigt socialliberalt parti. Men jag ser också ett mörk skugga som beror av mannen som Public Service-gänget kommenterade "skulle kunna införa dödsstraff från årskurs tre om han visste att det skulle göra honom till partiordförande" och jag sällar mig därför till kampanjen Vem som helst, men inte Jan Björklund som startades av Dennis Josefsson och som har hakats på bland annat av Freddi.


Andra bloggar om: Folkpartiet, Jan Björklund

Kvinnor till salu

Jag tror säkert att det på många sätt är lättare att jobba som prostituerad i Amsterdam än i Stockholm, för jag antar att även om det säkerligen är ett yrke med låg status i samhället så tror jag inte att horstigmat är lika starkt där som här. Men det var skyltfönsterfenomenet jag skulle kommentera…

Jag tror att även de flesta av Amsterdams prostituerade som trivs med sitt jobb, tycker att det känns förnedrande att stå i ett fönster och bli betittad som ett djur på zoo av förbipasserande (väldigt många fler turister än sexköpare skulle jag tro, även om många av Amsterdams turister troligen även tillhör den senare gruppen…).

Men framför allt så har jag svårt att se att man inte får en konstig kvinnosyn av att växa upp i en stad där det är en helt normal syn att kvinnor till salu står halvnakna i skyltfönster. För oavsett vad prostituerade egentligen säljer så ser det onekligen ut som kroppar till salu där de står uppställda till allmän beskådning. Det känns som en slavmarknad. Och det är bara kvinnor till salu överallt.

Kommentera gärna, en diskussion vore intressant!


Andra bloggar om: Amsterdam, prostitution

Amsterdam

Nu när jag ändå sitter hemma och snorar och hostar och har ont i huvudet och känner mig allmänt krasslig så passar jag på att rapportera om förra månadsskiftets weekendtrip till Amsterdam.

Amsterdam är en väldigt vacker stad som jag rekommenderar att man åker till när det är så varmt så att man pallar att vara mycket utomhus. Det är en trevligt att promenera mellan kanalerna och de små gränderna med de smala vackra husen. För att vara en miljonstad så är stadskärnan väldigt liten.

Det är också mycket som är konstigt i Amsterdam:

Det står halvnakna kvinnor i fönster mot gatan, det luktar braj mitt i stan som om man vore på en festival (även tidigt på morgonen en vardag...röker de på på väg till jobbet?), de spelar lugna 80-talsfavoriter eller elektro på alla ölhak och restauranger, medelålders medelklass hänger på coffeeshops med en joint i handen, och folk i allmänhet är lite konstiga. Alla vi pratade med var väldigt trevliga, men många var lite virriga, på restauranger var det svårt att få uppmärksamhet för att få beställa. På ett ställe när vi bad att få se menyn igen började servitrisen småskratta och säga "oh yes, hihi....for dessert...hihihi". Mitt inne i stan följde en man efter oss in en smal gränd och lät först som att han gick och pratade med sig själv, sen sa han någonting högt på holländska, uppenbart riktat till oss, och sen när vi stannat och han förstått att vi inte var holländare sa han, mycket vänligt "Oh! I just asked if you had a cigarette."

Vi blev besvikna på utelivet och charterortskänslan som infann sig på vissa ställen i stan. Även om vi var där före högsäsongen så var det väldigt mycket turister i stan. Tyvärr har mängden turister resulterat i barer med stämning à la Gran Canaria där klientelet endast består av turister.

Vad gäller utelivet så har jag hört att Amsterdam ska vara Europas bästa partystad, men det gäller inte om du har någon annan musikpreferens än elektro...

Lördag 31 mars skulle det vara något slags öppet hus i Red Light District. Prostituerade, präster och andra som jobbar i området skulle enligt utsago möta allmänheten och svara på frågor. Runt de Oude Kerk (den gamla kyrkan) var små stånd uppställda med information enbart på holländska, trots det stora antalet turister i staden. I övrigt såg vi inget av det "öppna huset".

Helgens bästa upplevelse var fotbollen på Ajax arena, de Amsterdam ArenA. Vi såg Ajax mot Herakles, vacker fotboll och en otroligt cool stadion. Vi satt längst ner, men det var ändå högt över markhöjd, hela nedre halvan av byggnaden är parkeringshus.

Holländare är förövrigt otroligt lika svenskar, de är lika stilmedvetna och det är samma mode som gäller. Jag skulle inte kunna se skillnad på en grupp holländare och en grupp svenskar. De är också förvånansvärt bra på engelska. Bättre än svenskar, och vi är väl ändå klart bättre på engelska än de flesta europeer. I Amsterdam föll busschafförerna och servitörer lätt in i engelskan när de hörde att vi var turister och skämtade avslappnat utan någon märkbar accent. Det märks att de har mycket större vana av turister än vad vi har i Sverige.

Nu måste jag åka in till Centralen, jag ska spendera natten på ett tåg till Umeå (sittplats). Jag återkommer efter helgen om vad jag egentligen tycker om kvinnor i skyltfönstren.


Andra bloggar om: Amsterdam

DN:s Kulturpris

Rösta senast på måndag! Jag hoppas på att vinnaren blir Peter Fröberg Idling. Jag tycker att Pol Pots leende är en mycket välskriven "dokumentärprosa".

Njae...det gick väl lite så där va...

Det blir nog en omtenta på det.

Sjuk+tenta=dålig tajming

Det ömmar i hela kroppen, när jag hostar till så skär det i min torra trasiga hals och jag får en dunkade huvudvärk. Det bultar förresten till i huvudet bara jag flyttar det lite för hastigt. 38 graders feber (men i går kväll hade jag över 39 grader så det går i alla fall åt rätt håll).

Om en timme ska jag åka till skolan och skriva tenta. I går kväll försökte jag plugga och jag kunde inte tänka över huvudtaget. Men det kan gå med paracetamol, ibuprofen och en jättestor kaffe. Eller så svimmar jag över tentabladet.

Prestationer påverkas av fördomar

Apropå studier som ska visa på biologiska skillnader mellan könen, så var det en intressant artikel i söndagens DN om hur resultat på prov och liknade påverkas av den allmänna uppfattningen om hur kvinnor och män fungerar. Citat ur artikeln:

I skolan klarar pojkar och flickor matematiken lika bra. Även på introduktionskurser på amerikanska universitet får kvinnliga studenter lite högre betyg än de manliga. Men på högre nivåer lyckas männen bättre. Claude M Steele och hans kolleger ville se om det kan förklaras av hotet från stereotypen eller om det beror på biologiska skillnader. De studerade studenter som läst matematik en termin och fått höga betyg, som visste om att de var begåvade, och som tyckte att den matematiska begåvningen var viktig för deras självbild. När dessa högintelligenta studenter fick göra ett mycket svårt prov, som egentligen kräver flera års ytterligare matematikstudier, klarade sig männen i genomsnitt mer än dubbelt så bra som kvinnorna. Men om testledaren först talade om att män och kvinnor tidigare alltid klarat just detta prov lika bra, lyckades kvinnorna lika bra som männen. Det enda som krävdes för att kvinnorna skulle prestera lika bra som männen var alltså att de fick höra att de kunde göra det. Om det fanns medfödda biologiska skillnader hade naturligtvis männen klarat provet bättre än kvinnorna i båda fallen, oavsett vad testledaren sagt.

Här finns en lista på psykologiska könsskillnader.

Andra bloggar om: manligt, kvinnligt

Inlägg i nakna-kvinnor-i-reklam-debatten

Eller i alla fall citat av inlägg. Min förkylning vill inte lämna kroppen och jag har tenta på onsdag och känner mig snorseg i huvudet och lite tidspressad. Men debatten togs upps igen på Isabellas blogg och jag kände ett stort behov av att föra fram mina åsikter i frågan. Som tur var hade Phonephucker redan sagt det jag ville föra fram så jag nöjer mig med att citera en massa. Så här tycker jag också alltså:

Det är tröttsamt med allt bitchande runt sexiga chicks i underklädersreklam, om att precis allt naket kan tolkas som kränkande, om att varje gång en heterosexuell sexsituation framställs så antas kvinnan vara undergiven.

Men jag är också dötrött på alla män som i sådana debatter säger “jaaag tycker minsann inte att det är förnedrande med typ Ljungberg i kalsongerna så ni kvinnor ska inte gnälla när det är fina damer i reklam”. Som om det var samma sak.
Till och med en packad igelkott skulle märka att män och kvinnor framställs olika i media. Att kvinnor mycket oftare får agera utsmyckning (när såg ni senast män se sexobjektiga ut i reklam för tjejunderkläder?). Att fler tidningsomslag pryds av kvinnor än av män, att kvinnorna dessutom signalerar helt annat än männen genom sitt kroppsspråk, att de är mycket mindre påklädda.
Klart män inte får komplex av Ljungberg. Kvinnor skulle inte heller få komplex av underklädesbruds om de slapp se sådana bilder varenda eviga dag.

Det är inte så att jag har komplex eller problem, eller inte tycker att kvinnor ska få vara sexiga i reklam, men det är så tröttsamt att saker som har ingenting med sexighet att göra ska ändå ackompanjeras av kvinnor med urringning. By default.

Och jag är så trött på att aldrig se män tindra med ögonen mot mig när jag ska köpa schampo. Jag gillar bilder på män som har samma kroppspråk och mimik som kvinnor så ofta har i reklam, i modefoto, på kändisbilder. Som lekfullt tittar in i kameran, ler, slickar sig om munnen, biter i fingrarna och med hela sin varelse signalerar “come here big girl, jag finns här för att du ska njuta av att titta på mig”.

[...]

Jag vill inte ha “avsexualisering av det offentliga rummet”. Jag vill ha fucking jämställdhet!

Och om skillnader mellan könen:

"Thehumanstain" för fram åsikten att män handlar mer instiktivt på grund av sina sexinstinkter och att det därför säljer så bra med lättklädda kvinnor, medan lättklädda män inte skulle ha samma effekt på kvinnor (alltså ingen efterfrågan, ingen tillgång...). "Jeg tror, meget få kvinder forstår, hvor stærkt indtrykket af en sexet kvinde virker på en mand. Det får os til at handle irrationelt, og tx købe noget alt for dyrt chokolade, som vi slet ikke har lyst til". Phonephucker kontrar med (jag framför alltså fortfarande mina egna åsikter via Phonephuckers ;-) Jag instämmer helt och fullt.):

Det finns säkert biologiska skillnader. Poängen är ju att när man forskar på skillnader mellan könen, undersöker man skillnader mellan individer som redan har levt i en kultur riktigt länge och därför är det inte så lätt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Av erfarenhet vet vi att saker inte behöver vara biologiskt betingade bara för att de har varit på ett visst sätt länge.

Det finns till exempel en mycket mer självklar uppfattning om hur en vacker kvinna ser ut än samma sak för män. Det skulle kunna påverka utslaget i spelexemplet du nämner. Tjejer får lära sig att inte styras av sina lustar i större utsträckning än killar, ta större ansvar för sin sexualitet, det kan säkerligen påverka även situationer som i ditt exempel.

[Thehumanstain berättade om någon undersökning där kvinnor och män (heterosexuella får man anta...) hade spelat något spel samtidigt som de fått se bilder på sexiga män och kvinnor, männen hade blivit mer distraherade än kvinnorna som vann spelet.]

Läs hela diskussionen om ni vill, den är intressant!

Nu ska jag sova så att jag pallar slutspurtsplugga i morgon.


Andra bloggar om: sex i reklam

The Fratellis

Det är ett bra band och det var roligt att se dem live. Men sångaren och gitarristen Jon Fratelli verkade trött och lite butter, de skulle kunna ha väldigt mycket mer energi på scen. De körde inget mellansnack alls, men om man inte stirrade sig blind på Jon så upptäckte man att Mince Fratelli röjde på rätt bra bakom trummorna i alla fall.

Efter spelningen träffade vi Sandrines klasskompis Sabina, som tidigare under dagen intervjuat The Fratellis för Studentradion. De hade tydligen verkat väldigt trötta redan då, och deras manager (eller turnéansvarig eller vad han nu var) var som en pappa åt sina tre små pojkar och sa "mjae, i så fall får vi ta intervjun utomhus" när de tre små Fratellis frågade om de fick ta lite luft.

Jag tänker att man har en scenpersonlighet som man plockar fram när man går upp på scen, och sen ger järnet med den. Men de kanske oftast har det, de kanske offrade en spelning för att de var trötta och publiken inte så stor. Det var synd att den inte var på Debaser Slussen i stället för Medis, scenen på Medborgarplatsen är så hög, det blir mycket mer nära och personligt på Slussen.

Insåg förresten just att det ju är en bas som Jamie T har. Det skiljer hans akustiska framförande ännu mer från typiska singer-songwriters. Kul! Synd att jag inte insåg det på plats...


Andra bloggar om: The Fratellis

Fröberg Idling nominerad till Kulturpris

Lite kort bara: Peter Fröberg Idling är årets litteraturkandidat till Dagens Nyheters Kulturpris för sin bok "Pol Pots leende". En mycket läsvärd bok (även om man inte, som jag, har ett särskilt intresse för Kambodja). Här finns ett utdrag.

Jag hoppas att han får priset.


Andra bloggar om: Dagens Nyheters Kulturpris, Peter Fröberg Idling, Kambodja

Sjuk...

Jag har brännande ont i halsen. Jag har slängt i mig C-vitamin, ingefära, vitlök och mirakelpiller från New Yorks apotek. Nu ska jag låta superkuren och mina blodkroppar samverka på högsta effekt, d.v.s jag ska gå och lägga mig och sova. Rapport om Amsterdam kommer.

Jamie T

Bortsett den stora lockiga luggen som står rakt ut så ser han ser ut som vem som helst när han kliver in på scenen. ”Bandet kunde tyvärr inte komma, men jag ska sjunga några låtar för er” säger han.

Sen sitter han framför oss på en hög stol fram för micen med bara sin röst och sin gitarr* som en typisk singer-songwriter. Men han låter inte som en typisk singer-songwriter med sin otroligt starka karaktäristiska röst som han lekfullt experimenterar med. Gitarren* blir en mjuk bakgrund till den framträdande sången. Han ser heller inte ut som en typisk stillsam singer-songwriter med sin stora mun som får honom att se lite knäpp ut när den ändrar storlek och form med sången. Han varvar låtarna med avslappnat mellansnack och ursäkter för att han snörvlar och hostar i micen. När vi applåderar in honom för extranummer beklagar han lite att det är flera låtar från skivan som verkligen inte låter bra utan bandet, sen bjuder han på en mycket egen – och fantastiskt bra – Rancidcover. Det är först då den stora likheten mellan Jamies röst och Tim Armstrongs slår mig.

Jäkligt bra spelning alltså. Sandrine fotade.

* Jag är ju långt ifrån en professionell musikkritiker, tur att det bara är min blogg och ingen stor tidning... Bas ska det vara förstås!


Andra bloggar om: Jamie T

Bitterfittan

Jag vill rekommendera Maria Svelands debutroman Bitterfittan innan jag ens har börjat läsa den. I Svenska Dagbladet publicerades i söndags en intervju med Sveland med skön ilska över männens makt, läs!

Jag tror förövrigt också väldigt mycket på individualiserad föräldraförsäkring och förstår inte riktigt argumenten mot det...

VÅR!

Jag sover med fönstret på glänt och vaknar till fågelsång.

Jag äter frukost i köket med morgonsol.

Jag tar tunnelbanan till skolan och ser ut över den solglittrande Årstaviken.

Utanför Tekniska Högskolan har träden ludna knoppar.

Våffeldagen

Solen skiner och jag har just fyllt en jättebunke med våffelsmet. Om ett par timmar ska jag börja grädda. Är det någon som är sugen på våfflor och TP-spel så kom förbi!

(Vet du inte vad jag bor så skriv en kommentar om en vägbeskrivning :) )

Orrenius!

Min favoritreporter som jag hypat tidigare har skrivit två av de reportage som blivit utvalda till "Goda Nyheter 2006". 350 texter var nominerade och 34 stycken blev till sist utvalda. 34 texter, varav vilka Johan Orrenius alltså har skrivit två! Det här han mycket väl förtjänt av, grattis Johan!

Det ena reportaget som blev utvalt är Sergej Bubka - den oslagbare, som jag har länkat till tidigare. Det andra, Den dopade svensken handlar om Nicklas Andersson. Mycket läsvärt även för de som har ett totalt ointresse av stavhopp och cykling (personligen är jag inte särskilt intresserad av någon annan sport än fotboll...).

I senaste numret av Journalisten är Orrenius veckans journalistprofil. Intervjun, under rubriken De små detaljernas man, av Andreas Liljander, inleds med ett citat ur min blogg. Överraskande minsann... :-)

Andra bloggar om: goda nyheter 2006, Orrenius

Syrrans bloggutmaning om politiska metoder

För mycket länge sedan så blev jag utmanad av Vida Latina. Mina svar kom inte senare i veckan utan nästan fyra månader senare, alltså nu:

Inomparlamentariskt vs utomparlamentariskt arbete?
Jag tror verkligen inte på anarki, men är samtidigt för en decentraliserad demokrati, och tror att utomparlamentariskt arbete är viktigt. Jag tänker inte välja alltså…

Form vs innehåll?
Oj vilken svår fråga. Form utan innehåll är ju inget, men innehåll helt utan form kommer man ju aldrig att upptäcka.

Generellt så gillar jag snygga förpackningar.

(Fast nu glömde jag faktiskt att utmaningen handlar om just politiska metoder…Form eller innehåll vad gäller politik alltså… Hmm…jag känner att mina kunskaper i samhällskunskap brister och jag måste be att få passa…)

Civil olydnad vs laglydighet?
Om jag måste välja så blir det laglydighet. Om man tycker att lagarna är fel så borde man försöka att ändra på dem snarare än att leva civilt olydigt… Samtidigt så finns det förstås fall där jag anser att civil olydnad medan man försöker att ändra lagen är att föredra framför laglydighet. De som gömmer illegala flyktingar har till exempel mitt fulla stöd. Likaså de läkare som utför aborter i länder som inte har fri abort. Inte en helt lätt fråga alltså…

Icke-våld vs politiskt våld?
Icke-våld. Så långt det går. Men jag tror att självförsvar kan kräva våld och att politiskt våld ibland måste ses som självförsvar.

Vass politisk sekt vs urvattnad massrörelse?
Jag misstänker att man kan tolka dessa begrepp väldigt olika, men som jag tolkar det blir valet helt klart urvattnad massrörelse. Den kanske inte ger så mycket effekt, men en ”vass politisk sekt” låter i mina öron som något farligt som många människor kan fara illa av, typ en terroristorganisation. (Min tolkning av ”sekt” är att den hellre förstör och dödar än kompromissar, och att det inte finns någon vilja till diskussion eller öppenhet för åsikter som avviker mot sektens bestämda ”konsensus”.)

Separatistisk organisering eller inte?
Jag tror att förtryckta grupper gynnas av att få stöd inom gruppen och att separatistiska organisationer kan fylla ett syfte. Jag tror dock att det finns en större risk att organisationen utvecklas till en sekt när den är separatistisk så det är inte problemfritt…

Men jag säger ändå ja, och hänvisar till Vida Latinas fina svar på frågan.

Är din blogg en politiskt metod?
Det är inte bloggens huvudsakliga syfte, men ibland är den väl det.


Andra bloggar om: politiska metoder, syrrans bloggutmaning

Vad män vill ha...

...eller i alla fall vissa män...

Jag hittade ett gammalt blogginlägg av phonephucker om vad telefonsextorskarna vill ha hos en tjej. Sorglig läsning egentligen, men jag kan ändå inte hjälpa att jag skrattar lite...

Och vinnaren är...

...ägglossning!

Såklart egentligen. Vid närmare eftertanke så var det enda egentliga problemet med de minimala mellanblödningarna att jag var lite orolig för att det berodde på något allvarligt. När jag nu vet att de inte gör det så stör de inte så mycket. Och den där magonten som inte ens dyker upp varje månad försvinner helt av en värktablett, det största problemet med den var egentligen också att jag inte visste vad den berodde på. Och visst, man får jättelite mens av p-piller, men jag har inte så många dagars mens ändå.

Men så fort p-piller för män finns att få tag på så vill jag fan bli avbytt, jag är inte helt vän med något preventivmedel...

Andra bloggar om: ägglossning

Mycket lite mens, inga mellanblödningar och ingen smärta vs ägglossning

Jag var hos gynekologen i måndags eftersom jag har haft problem med mellanblödningar och ont i magen efter mensen. När han fick reda på att jag hade spiral tittade han på mig med en min som att han tänkte "men vad tror hon, att hon ska kunna ha spiral utan problem....varför i hela fridens namn äter hon inte p-piller?" (Han var såpass gammal så att han mycket väl skulle kunna ha uttryckt sig med "i hela fridens namn".) Sen kom han med en lång utläggning om hur bra p-piller skyddar mot klamydiabakterier och annat och hur mycket värre en infektion kan bli om man har spiral, och såg ut som att han tänkte på alla förskräckligt klamydiatrasiga underliv han sett hos kvinnor med spiral. Efter en undersökning där han konstaterade att allt såg bra ut precis som han hade trott, så sa han att jag fick fundera över om jag ville byta tillbaka till p-piller och återkomma i så fall.

Så nu måste jag bestämma mig för om jag vill ha mellanblödningar och ägglossning eller inget av det. Det är inget lätt val...jag tycker väldigt mycket om mina ägglossningar... Å andra sidan skulle det väl kanske vara bra för mina studier om de försvann, de dagar i månaden när min fantasi roar sig extra mycket med att tänka ut fina distraktioner som leder bort koncentrationen från föreläsaren eller mattetalen...


Andra bloggar om: ägglossning

Madame Yevonde - The Machine Worker in Summer, 1937

Via Therese blogg hittade jag en sida med den brittiska fotografen Madame Yevondes bilder. Titta!


Andra bloggar om: Madame Yevonde

Alphonse Mucha

I går var det första riktiga vårdagen i Stockholm (under förmiddagen i alla fall). Jag, David och Sandrine promenerade till Dansmuseet och såg en utställning med Alphonse Mucha. Nu sitter jag och håller mig från att trycka "add to cart" och köpa affischen på Sarah Bernhardt som La Samaritaine för 1650 kr (51 x 152 cm).

Andra bloggar om: Art Nouveau

Nykter men vaken lördagnatt

Det var helt otroligt geggigt på tunnelbanan hem nyss. Spyor och annat kladd och män med tunga blickar som lutade sig mot mig och såg ut som att de skulle vända magen ut och in över mig vilken sekund som helst Jag antar att det alltid är så här lördagnätter, men att jag inte brukar tänka så mycket på det, eftersom jag i vanliga fall inte är helt nykter om jag tar tunnelbanan mitt i natten. Nu hade jag bara suttit hemma hos min syster och pratat, och tänkte vare sig på veckodag eller timma, så jag var inte riktigt beredd på tågets höga äckelfaktor.

Inte för att det var så mycket mer med det. Jag klev över spyorna och flyttade mig ur skottlinjen för de dragna männens eventuella uppkastning de få stationer jag hade hem. Och nu är jag hemma och ska sova i stället för att skriva blogginlägg.

En till kurs avklarad

Och jag är godkänd på fysiktentan jag skrev i går morse, yey!

(Alltså...det kanske låter som att jag tycker att det är pest att plugga... Det är egentligen jätteroligt, och jag trivs verkligen, men det blev lite mycket ett tag. Särskilt som jag hade/har en massa utanför skolan också...)

Och så finns det bättre dagar

I dag vaknade jag i en otroligt skön säng med en behaglig, fantastiskt vacker kropp och känslan att jag är världens lyckligaste människa.

Det är synd att man inte kan styra över hur man ska känna de första vakna sekunderna av dagen, det är svårt att pajja resten av den när man vaknar i ett lyckorus. Och man får en tung start när man vaknar i känslan av att allt är skit. (Meh, hallå! Jag har nyss vaknat, ge mig en chans vafan!)

Stressymptomet nedstämdhet är inte konstant, men jag är lite mer lättrubbad än i vanliga fall. En liten grej kan få mig nedstämd. Och något som skulle göra mig ledsen i vanliga fall gör mig mycket mer ledsen än det borde.

Stressmagen hålls under kontroll med regelbundna måltider och lugna andetag och lugna tankar och te och varm disk (diska för hand är grym terapi, dessutom får man ett kök som lugnar den stressade själen efteråt ;-) ).

Varningsklockor borde ringa...

Allt detta är symptom på stress:

• Man är trött på morgonen fast man har sovit gott flera nätter i rad.
• Man får kort stubin och blir lätt irriterad.
• Det tar lång tid innan man somnar.
• Orolig mage
• Knut i magen, klump i mellangärdet
• Nedstämdhet och oro.

Det finns förstås en massa andra symptom man kan få också, men de här sex symptomen hade den gemensamma nämnaren att jag bockade av dem allihop .... Fast knuten sitter snarare i bröstet.

Det är inte så att jag har några extremt höga prestationskrav just nu, jag vill bara klara kurserna. Men jag känner mig så splittrad, jag skulle behöva kunna koncentrera mig enbart på studierna, och sen få koppla av på fritiden. Men tre månaders uppsägningstid gör att jag är fast på mitt jobb fram till sommaren.

Jag tror att det för det allra mesta är trevligt och roligt att vara tillsammans med mig, men ibland när jag blir ledsen, framför allt i kombination med stress, så är det som att jag får så svårt att fokusera på det som är relevant. Bröstet knyter sig så att det börjar värka ända upp i halsen och rösten blir spänd och hög, och sen hakar allt upp sig och jag har inte längre koll på vad det var jag ville ta upp och vad som egentligen gör mig ledsen, och så tar jag upp en massa annat som egentligen inte är viktigt och säger saker som inte riktigt stämmer och som jag senare ångrar att jag har sagt. Och jag vet att varje gång jag skapar ett problem av något som inte är ett problem på riktigt så förstör jag ju långsamt mina möjligheter att bli tagen ordentligt på allvar i framtiden.

Den där coola Johanna som jag älskar märks inte mycket när jag blir så här. Någonstans djupt ur mitt inre ropar någon "Håll käften nu! Du vet ju ditt eget bästa egentligen! Håll käften och ta en rask promenad och en macka."

Och så den där förbannade gråten. Jag önskar att jag inte grät så lätt.

Det finns två slags gråt. Den ena är den där som jag gråter i ensamhet och som är som en varmdusch. Lugnande, tröstande, avslappnande. Den andra är den där gråten som kommer av ett knutet bröst som vägrar slappna av, och när den kommer igång är det svårt att få stopp på den. Den knyter bröstet hårdare och styr mitt sinne ner i en ond spiral. Men om jag blir lämnad ifred och helst går ut och rör på mig så blir det bättre. Det tråkiga är att jag lätt får för mig att det sista jag vill är att bli lämnad ifred när jag mår så här, jag kan tro att det jag behöver är uppmärksamhet och kramar och rösten som ropar kloka ord från mitt inre får väldigt svårt att göra sig hörd.

Ja, varningsklockor borde ringa...jag måste stressa av innan det blir allvarligt på riktigt. Och jag ska ligga lågt med spännande studiecirklar och engagemang ett tag. Och jag har sagt upp mig. Men som sagt, tungt att jag måste jobba alla tisdagar fram till sommaren...


Andra bloggar om: stress

I'm a good neighbour, yes I am!

Vill bara tillägga att vi faktiskt hade satt upp en jättesnäll lapp lördag morgon där alla grannar bjöds in på bål och för att se hur vi har det, och där vi bad dem säga till om vi skulle störa.

I går när vi städade gav vi bort en hel sopsäck pantburkar till en gammal man som letade pantglas i returcontainrarna. (Ytterligare ett tillägg för att visa vilken fin människa jag är...eller...hur var det nu...kanske var jag mest glad över att slippa gå och panta dem själv...)

Nu ska jag sova!

Goda grannar

I går var det inflyttningsfest. Det var jäkligt skoj och hög ljudvolym. I morse låg ett igenklistrat kuvert med våra efternamn på i vår röriga hall (hatthyllan klarade inte tyngden av alla jackor och halsdukar och rasade ner från väggen någon gång under gårdagkvällen). I kuvertet låg ett brev daterat den 25 februari klockan 5.15:

Bästa Grannar,
Hoppas festen var en succé för både Er och Era gäster.
För oss grannar på samma våning har det varit en sömnlös natt. Att ha inflyttningsfest i sin nya lägenhet behöver inte vara likställt med grotesk fylla och helt oacceptabel ljudnivå ända in på småtimmarna.
I detta hus bor det vuxna, både unga och pensionärer, och barn. De som har fest brukar antingen förena det med utgång eller hålla stämningen på en så pass intim nivå att grannarn inte behöver sitta vakna eller förlora humöret.
Hoppas Ni har möjlighet och lust att ta efter detta accepterade tillvägagångssätt.
Till sist undrar jag om någon av Er eller Ert sällskap har någon del i att hissen inte fungerar nu i morse? Tidningsbudet var milt uppgiven över att behöva gå alla trappor.
Med vänlig hälsning XXXX XXXX

Jag har verkligen full förståelse för att man kan bli sur på hög ljudnivå mitt i natten, men vad är det för nivå att skicka ett brev och antyda att vi varit groteskt fulla och haft sönder hissen? Det var ingen som var groteskt full vad jag märkte. Vi skulle väl förövrigt få vara groteskt fulla (vad det nu innebär) varje dag om vi ville så länge vi inte störde henne. Och varför skulle vi haft sönder hissen? Jag vet inte ens om det är fysisk möjligt att ha sönder en hiss. Vi bor ju dessutom bara en trappa upp så det är ingen som tar hissen hit. (Dessutom fick jag höra att hissen var trasig innan någon av våra vänner ens kommit hit...)

Jag ringde på hennes dörr, men eftersom hon inte var hemma hängde jag en påse på dörrhandtaget med en bukett tulpaner (ja, vi fick dem i går, men vi fick två buketter, jag tyckte vi kunda offra en på grannen...) och lappen: "Hej! Ringde på men du var inte hemma... Förlåt att du blev störd. Synd att du inte kom och ringde på i stället för att sitta vaken. Vänliga hälsningar David och Johanna".

Nyss såg jag på ratsit.se att hon bara är 30 år. Tragiskt att bli sådär vid så unga år...

Får vakter uppföra sig så här?

Min älskade M blev misshandlad i garderobskön och sen utslängd av vakten eftersom killen som slog (och sparkade och klöste) henne var stamgäst. Men han, vakten, hade visst inga problem att erkänna sen för polisen att det var hon som blivit nedslagen...

Yek!

Jag röjde just i diskhon för att komma åt att diska. När jag lyfte bort de översta tallrikarna insåg jag varför jag har mötts av en vag otrevlig lukt när jag kommit hem de senaste dagarna...yeeww... Så otrevligt har det inte varit i mitt kök sedan jag var 19 och just hade flyttat hemifrån.

Nu ska jag diska och sen sova. I morgon bitti kommer jag att mötas av ett glänsande rent kök, och det mötet kommer att göra mig lyckligt tillfreds för resten av dagen. (Jag är något av en rent-kök-fetischist, även om man kanske inte kan tro det av det här inlägget...)

Hootchy Kootchy Klubb

Hootchy Kootchy Club på Södra teaterns kägelbana rekommenderas verkligen förresten! Var där i går. Finns lite bilder på Sandrines blogg. Jag var dock mer inställd på den slags burlesque det var än hon. Eller kanske snarare: en glamorös striptease à la Dita von Teese hade inte förvånat mig heller, men den slags striptease Hootchy Kootchy bjöd på ingår även den i min uppfattning av "burlesque". Den burlesque klubb jag och David var på i New York var det ännu mer lekfull cirkus cirkör-känsla på...

Att ta betalt för att inte känna sig utnyttjad...

...är titeln på ett inlägg med intressanta funderingar på Isabellas blogg. Min spontana tanke är dock inte att detta förespråkar prostitution, utan snarare att något är jäkligt galet i relationen mellan män och kvinnor...

Dålig nyhet

Fast nu blev jag lite ledsen... Att det finns rektorer som den här...

God nyhet

Portugal får en ny friare abortlag, hurra!

Svenska rallyt

I helgen så har Sveriges största årliga idrottsevenemang Svenska rallyt ägt rum. Expressens grymt talangfulla sportreporter Johan Orrenius beskriver intrycken från vinterkalla Värmlandsskogen här.

Läs även Orrenius reportage om Ben Johnson, Sergej Bubka och Jean-Marc Bosman.

Andra bloggar om: rally

Måsten och internet...

Jag måste sätta mig framför datorn, därför att det jag måste göra är att skriva lab-rapporter och planering för jobbet, men så fort jag sätter mig här så känner jag ett så otroligt starkt motstånd till att göra det jag måste så då börjar jag läsa bloggar och leta bra musik eller snygga bilder på till exempel Joe Strummer, Scarlett Johansson och Marilyn Monroe i stället.

Och sen mår jag dåligt för att dagen går utan att jag tar mig för något vettigt. Hur sexiga bilder jag än hittat på Scarlett...

I dag har jag i alla fall tvättat lite kläder och satt upp en tavla på väggen. Nu ska jag dra ur nätverkssladden.

Missa inte norska bandet Silver på torsdag, de spelar på Sjöhästen på Långholmsgatan 24 klockan 20.00!

An Iraq Interrogator's Nightmare

I gårdagens Washington Post publicerades "An Iraq Interrogator's Nightmare". Skribenten var förhörsledare i Abu Ghraib. Läsvärt!

Vill ni vara med och arbeta för att de mänskliga rättigheterna ska efterföljas i världen? Gå med i Amnesty! Att arbeta aktivt är roligt, men känner ni att ni inte har tid så kan man bli stödmedlem, de är också mycket viktiga.

Här finns ett roligt sätt att protestera mot Guantánamo.

Här finns fler länkar till information om tortyr i "kriget mot terrorismen".


Andra bloggar om: abu ghraib
Andra bloggar om: guantanamo
Andra bloggar om: kriget mot terrorismen
Andra bloggar om: tortyr
Andra bloggar om: amnesty

Avvänjning

Steg 1: Erkänn att du är beroende och att det är ett problem.

Hej, jag heter Johanna och jag är internetberoende. Det är ett problem.

Steg 2: Kom fram till en möjlig lösning.

Okej, internetförbud på vardagkvällar tills allt jag måste göra under kvällen är gjort. När lunchlådan står i kylen och tänderna är borstade får jag sätta mig framför datorn, om det inte redan blivit för sent. Långa blogginlägg får endast skrivas under helgen.

Steg 3: Ha lite jävla självdisciplin och följ de nyss uppsatta reglerna!

Visst har jag hittat en massa intressanta bloggar och sidor på nätet som jag har lärt mig en massa av och som fått mig att tänka till. Och jag tycker att det är roligt. Men jag fastnar och märker inte att tiden går. Och det finns annat jag vill hinna med i mitt liv. Som till exempel att sova och bli av med förkylningen eller luftrörskatarren eller vad det nu är.

Nu ska jag gå och smörja in tigerbalsam på bröstet och dricka het ingefärste.

Huvudet på spiken!

Anna Nilsdotter skriver mycket vettigt i sitt inlägg "Sexköpsdebatten - lite fakta och mycket känslor":

Frågan om sexköp är komplicerad på flera sätt, och det är tråkigt att frågan så sällan kan diskuteras på ett nyanserat sätt. För det första måste det vara rimligt att skilja på orsaker till prostitution och konsekvenser av politiska åtgärder. Det faktum att en människa fattar ett beslut efter att ha formats av kränkningar och förtryck, gör det inte per definition rätt att förbjuda personen från att fatta det beslutet. Inte heller betyder det per definition att kränkningarna av personen minskar av ett sådant förbud.

Länkar om prostitution

Jag har fortfarande inte slutat att följa prostitutionsdebatten, även om jag inte skrivit något om denna på länge.

I Arbetaren publicerades den 25 januari en mycket läsvärd artikel, Lägesrapport från gatan, där flera olika röster fick göra sig hörda. Lättläst och inte alltför lång, läs!

Jag hittade en intressant artikel från 2005 i RFSU:s Ottar, "Har prostituerade några rättigheter?".

RFSU har förövrigt krävt en utvärdering av sexköpslagen. Intressant, jag hoppas att en sådan är på väg.

Och en kortare artikel av Petra Östergren utifrån hennes forskning om svensk prostitutionspolicy.

Linna Johansson skriver i en artikel i Expressen:

I själva verket har prostitution mindre med Hennes & Mauritz pushupbehåar och pornografi än vad den har med till exempel proffsboxning, surrogatmammor och organtransplantationer, att göra. Samtliga svåra frågor, där "samtycke" knappast är den enda slutliga knäckfrågan.

Svar på detta ges här.

Annika skriver om prostituerade Carla i Argentina som blev prostituerad vid 17 års ålder efter att ha blivit sexuellt utnyttjad och våldtagen av sin styvpappa under sin uppväxt, och kommenterar att "blotta tanken på att kvinnan vars kropp du köper dig tillgång till kan vara en Carla borde få alla män att lägga sina pengar på något helt annat".

Och slutligen lite lättsam kuriosa om "erotiska mentorer"

Andra bloggar om: prostitution

Vinter!

För er som glömt bort att vintern kan vara underbar, titta på den här underbara bilden!

Jag är kvar i bloggosfären!

Nu är jag hemma igen, och i dag har vi fått internet i vår lägenhet. Uppdatering om Kambodja och diverse annat kommer...

Ett bröllop, en födelsedag och en heroinöverdos.

I går fyllde jag 25 år. Dagen inleddes med tårta och presenter – i form av diverse magasin och en bok – på hotellrummet medan hotellobbyn fylldes med polis och ambulanspersonal eftersom en man dött på sitt rum under natten. Detta var vi dock ovetandes om när vi åt tårta och läste om konstiga japanska filmer. Vi fick reda på vad som hänt först när vi gick ner till caféet bredvid vårt hotell för att dricka kaffe och göra läxan och servitriserna där frågade vad som hade hänt på Paragon hotell. Ganska snart fick vi reda på att en man hade dött och det visade sig att servitriserna kände till honom eftersom han åt frukost på caféet varje morgon. Han var 52 år och kom från Australien. Han hade varit i Phnom Penh en månad, och ville visst flytta hit. Han hade betalat för att två barn skulle kunna gå i skolan och ville visst hjälpa fler barn att kunna gå i skolan (ensam äldre man i Kambodja intresserar sig för barn...pedofil tänker vi, men det har vi såklart inga belägg för). Enligt servitriserna så använde han inga droger, men senare på dagen fick vi reda på att han dött av en heroinöverdos.

Resten av min födelsedag firade jag med att lära mig att läsa och skriva några till ord på khmer och med att se Henke göra mål för Manchester United.

Vi kan läsa nu, men vi läser som små barn. De liksom bygger upp orden, det är inte alls säkert att det är tecknet längst till vänster man ska läsa först, det beror på vilket slags tecken det är. Ibland ska man först uttala tredje tecknet, sen det som står under och framför det tredje, och sedan kanske det tecken som står först, det som står ovanför det tredje, och det som står på fjärde plats tillsammans bildar ett vokalljud... Det blir inte lättare av att de inte har något mellanrum mellan orden heller.

På lördag ska vi på bröllop i Kompong Cham, det ska bli spännande. Jag misstänker dock att det mest kommer att gå ut på att äta en massa äcklig mat. Själva ceremonin är på morgon för de närmaste, sen kommer resten av gästerna (hundratals har vi hört) till festen på kvällen. Jag ska försöka att komma ihåg kameran.